e-girl

en subkultur bland unga tjejer i slutet av 2010‑talet, kännetecknad av att tjejerna stannar kvar på sina rum och visar upp sig för varandra på sociala medier (ofta TikTok). De brukar ha regnbågshår, gärna i råttsvansar, och extrem makeup samt ofta för stora t‑tröjor. Det finns också e‑boys, en mindre vanlig besläktad stil. E‑boys brukar ha mittbena och byxor med hög midja. Man kan vara e‑girl eller e‑boy oavsett kön. Subkulturen ansluter till trenden på 2010‑talet att tonåringar inte går ut så mycket om kvällarna, utan stannar hemma och träffar kompisar genom sociala medier. – Se artikel från 2019 i tidningen Vox.

[it-folkgrupper] [trender] [ändrad 14 november 2019]

e-faktura

elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Peppol. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som PDF. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.

[betalningar] [lagar] [ändrad 29 april 2019]

e-krona

eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska pengar av Riksbanken. E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektron­iska betalningar. Riksbanken har under 2017 börjat utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webb­sidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. Ett pilotprojekt för testning av tekniken presenterades i februari 2020, se detta meddelande. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.

[elektroniska pengar] [ändrad 3 mars 2020]

e-stämpel

elektronisk stämpel – motsvarigheten till elektronisk signatur för organisationer. Alltså en lång sifferserie som bifogas ett meddelande, och som kan användas för att visa att meddelandet verkligen kommer från en viss organi­sa­tion (företag, myndighet eller ideell organisation), och att det inte har ändrats på vägen. – En elektronisk stämpellegitimation är en e‑legitimation för en organisation, och den är inte knuten till en viss person.

[identifiering] [ändrad 6 mars 2018]