e-girl

en subkultur bland unga tjejer i slutet av 2010‑talet, kännetecknad av att tjejerna stannar kvar på sina rum och visar upp sig för varandra på sociala medier (ofta TikTok). De brukar ha regnbågshår, gärna i råttsvansar, och extrem makeup samt ofta för stora t‑tröjor. Det finns också e‑boys, en mindre vanlig besläktad stil. E‑boys brukar ha mittbena och byxor med hög midja. Man kan vara e‑girl eller e‑boy oavsett kön. Subkulturen ansluter till trenden på 2010‑talet och därefter att tonåringar inte går ut så mycket om kvällarna, utan stannar hemma och träffar kompisar genom sociala medier. – Se artikel från 2019 i tidningen Vox.

[it-folkgrupper] [trender] [ändrad 3 juli 2021]

e-faktura

elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Svefaktura och PEPPOL. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som PDF. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.

[betalningar] [lagar] [ändrad 9 mars 2021]

e-krona

en eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska peng av Riksbanken. – E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektron­iska betalningar. Riksbanken började under 2017 utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webb­sidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. Ett pilotprojekt för testning av tekniken presenterades i februari 2020, se detta meddelande. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar, och i augusti 2021 varnade Riksbanken för sådana bedrägeriförsök (länk). – Regeringen gav i december 2020 förra moderatledaren Anna Kinberg Batra i uppdrag att utreda framtidens betalningar, bland annat en eventuell e‑krona. Utredningen presenterades i mars 2023 och kom fram till att det inte fanns behov av någon e‑krona – fast kanske i framtiden om förutsättningarna ändrades – se betalningsutredningen.se…. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.

[elektroniska pengar] [årets nyord] [ändrad 31 mars 2023]

e-underskrift

elektronisk underskrift – juridiskt bindande underskrift som görs med digital teknik. – Observera att en e‑underskrift är något annat än identifiering med e‑legitimation, som med bank‑id. Det är inte heller samma sak som en elektronisk signatur, e‑signatur.Det ställs strängare krav på en e‑underskrift än på signering med e‑legitimation. EU:s bestämmelser om e‑underskrifter finns i eIDAS förordning 910/2014 (eur‑lex.europa.eu/legal…). Enligt förordningen ska en e‑underskrift vara likvärdig med traditionella underskrifter gjorda med penna och papper. Förordningen skiljer mellan tre slags e‑underskrifter:

  • – enkla;
  • – avancerade;
  • – kvalificerade.

– Se artikel 3 i 910/2014, punkterna 10, 11 och 12. – Se också myndigheten DIGG:s webbsidor: digg.se/digitala…. – På engelska: electronic signature. (Notera att det på svenska är skillnad mellan en underskrift och en signatur.) – Se också indirekt underskrift.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ord på e-] [ändrad 3 juni 2022]

eSIM

embedded SIM – fast inbyggt SIM‑kort. – Inbyggda SIM‑kort har samma funktioner som vanliga, utbytbara SIM‑kort, men de är inte knutna till någon bestämd operatör. Användaren kan välja och byta operatör genom att ladda ner en personlig så kallad eSIM-profil från den operatör hen väljer. Själva kortet kan inte bytas ut eller tas bort, utan sitter kvar under produktens livslängd. – eSIM sparar plats i telefonen, eftersom det inte behövs någon öppning för byte av kort. – Den första konsumentprodukten med eSIM var den smarta klockan Gear S2 från Samsung, lanserad i februari 2016 (se pressmeddelande). – eSIM har standardiserats av branschorganisationen GSMA, se gsma.com/esim. Från början utvecklades tekniken med tanke på sakernas internet, där många maskiner och apparater använder mobilnätet för att kommunicera, och man därför vill slippa arbete med att hantera utbytbara SIM‑kort. – eSIM är en specifik bit hårdvara, inte så kallad mjukvaru‑SIM (soft sim). – Se också Apple SIM.

[kort] [sim] [ändrad 5 april 2022]

e-stämpel

elektronisk stämpel – motsvarigheten till elektronisk signatur för organisationer. Alltså en lång sifferserie som bifogas ett meddelande, och som kan användas för att visa att meddelandet verkligen kommer från en bestämd organi­sa­tion (företag, myndighet eller ideell organisation), och att det inte har ändrats på vägen. – En elektronisk stämpellegitimation är en e‑legitimation för en organisation, och den är inte knuten till en bestämd person.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 6 mars 2018]