sjätte generationen – beteckning på en framtida generation av trådlös och mobil datakommunikation. Alltså en efterföljare till 5g. – Det är öppet för diskussion hur en ny generation skulle skilja sig från 5g, men ett krav kan vara hantering av ett stort antal datakällor i sakernas internet. – Finlands Akademi(aka.fi) inledde 2018 ett forskningsprojekt, 6Genesis, för att utveckla grundläggande standarder för 6g. Projektet genomförs på universitetet i Uleåborg, se denna länk. – I februari 2019 tweetade USA:s president Donald Trump att han ville ha ”5g, and even 6g, technology in the United States as soon as possible”. Det förlöjligades på Twitter och i andra forum, eftersom 6g än så länge bara är ett namn. – I juni 2020 uppgavs det att Kina och Sydkorea har startat utvecklingsprogram för 6g, se artikel i Nikkei Asian Review. – Organisationen Next G Alliance(nextgalliance.org) bildades i oktober 2020 och har som mål att främja nordamerikanskt ledarskap. Många ledande företag inom mobil kommunikation är med.
varumärke för en surfplatta avsedd för användning på arbetsplatser, skolor och bibliotek. Den är inte personlig, och ska inte tas med hem. Hublet‑plattorna förvaras i ett laddningsställ när de inte används. Man kvitterar ut en vid behov och ställer tillbaka den innan man går hem. Bibliotek använder Hublet‑plattor för e‑böcker som ska läsas på plats. – Hublet utvecklas av ett finländskt företag med samma namn, se gethublet.com.
finskt företag som utvecklar och säljer mobiltelefoner med varumärket Nokia. – HMD Global bildades i maj 2016 av tidigare anställda på Nokia. Det har bland annat köpt en del av Microsofts tidigare verksamhet inom smarta mobiler och använder varumärket med tillstånd från Nokia. Nokia har inte investerat i HMD Global, men har en representant i företagets styrelse och får royalty på försäljningen. De första produkterna kommer under 2017. – Se hmdglobal.com.
examenstitel i Finland för den som har fullföljt utbildning i informations- och kommunikationsteknik. Utbildningen ges i yrkesskola. På finska: datanomi. – Se föreskrifter från finländska Utbildningsstyrelsen:länk (borttagen).
(1985) – en finsk-brittisk hackare som hotas av utlämning från Storbritannien till USA. – Lauri Love greps 2013 av brittisk polis, anklagad av USA för att ha deltagit i stora dataintrång mot rymdflygstyrelsen NASA, amerikanska armén och amerikanska centralbanken Federal reserve. Det påstods att Lauri Love ingick i gruppen Anonymous. Han släpptes snabbt och har inte åtalats för något i Storbritannien. Däremot har USA begärt Lauri Love utlämnad, och den begäran kvarstår. I USA riskerar han ett långt fängelsestraff. – Lauri Loves datorer och mobiltelefoner togs i beslag när han häktades. Brittiska polisen har vägrat att lämna tillbaka dem om inte Love ger dem krypteringsnycklar som ska överlämnas till USA så att amerikansk polis kan gå igenom innehållet på datorerna. Love har vägrat. I maj 2016 beslöt en domare att Love inte behöver lämna ut krypteringsnycklarna. I februari 2018 fastställde en brittisk domare att Love inte kunde utlämnas till USA på grund av hans hälsotillstånd. USA har kommit med förslag om hur Love ska kunna utlämnas till USA utan att hans hälsotillstånd försämras. – Se kampanjsidan freelauri.com.
det vanligaste mediet för datalagring. Håller på 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive(enheten). Gentemot datorns operativsystem beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. På 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.
en nerlagd smart mobil som utvecklades för att ha extra hög säkerhet. De första exemplaren levererades i april 2016; tillverkningen upphörde definitivt i februari 2017. – Turing Phone hade inbyggd kryptering och ett system för att spara krypterade filer på andra telefoner på ett spårbart sätt. Filerna kunde alltså räddas även om man förlorar telefonen. Telefonen saknade de vanliga kontakterna för hörlurar och laddning. Däremot hade den en fingeravtrycksläsare. Höljet var gjort av liquidmorphium, en så kallad flytande metall (se också Liquidmetal), och det var vattentätt. Telefonen hade också en speciell formgivning. Operativsystemet var Sailfish. – Den var uppkallad efter Alan Turing†. – Utvecklare var företaget Turing Robotic Industries, TRI, i Kalifornien. TRI hade tagit över Nokias och Microsofts fabrik och utvecklingscenter i Salo i Finland. – Hösten 2016 tillkännagav TRI en extrem ny smart mobil, Cadenza†, och beskrev en senare planerad Monolith Chaconne†. – TRI ansökte i februari 2018 om att försättas i konkurs. I augusti 2018 meddelade TRI att det utvecklade HubblePhone, en avancerad mobiltelefon med dubbla bildskärmar, varav den ena skulle vara monterad så att den kunde vridas i alla riktningar – se hubblephone.com (stängd, arkiverad). Den skulle enligt förhandsuppgifter släppas år 2020 och kosta 2 750 dollar, men har aldrig förverkligats. – Se turingphone.com (inte uppdaterad sedan 2017 – arkiverad).
(IRC) – en teknik för chatt på internet, utvecklad 1988 av Jarkko Oikarinen på universitetet i Uleåborg. – IRC ger personer som är anslutna till internet möjlighet att kommunicera direkt med andra personer (en eller flera) som samtidigt är anslutna till internet. De olika deltagarnas inlägg visas i en lång rad på bildskärmen i den ordning de matas in. Det finns, eller har funnits, tusentals IRC‑nät, ofta specialiserade på olika ämnen, och varje IRC-nät brukar ha många kanaler (channels) som också kallas för chattrum (chat rooms). Normalt ser alla som är anslutna till en kanal allt som alla skriver där, men om man vill kan man inleda en enskild konversation med någon. För att delta i IRC behöver man ett klientprogram och en internetanslutning. – IRC är relativt anonymt: man brukar till exempel inte behöva logga in med lösenord. I grunden hanteras IRC med textkommandon, men det finns många klientprogram med grafiska användargränssnitt som man kan hantera genom att peka och klicka. – Internet relay chat var en efterföljare till Bitnet relay chat och en föregångare till system för snabbmeddelanden som ICQ. IRC:s storhetstid var 1990-talet. Sedan dess har det trängts undan, främst av Facebook-grupper och Twitter. – läs Jarkko Oikarinens IRC‑historik på denna länk.
en dator av ny typ, utvecklad av det finländska företaget med samma namn. Företaget gick i konkurs i september 2017, se denna artikel. – Solu var konstruerad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup skulle ske automatiskt, men Solu kunde också användas utan internetanslutning. Nätverk och samarbete med andra användare var på samma sätt möjligt utan särskilda inställningar. Nydanande var också tillgången till program: användarna skulle betala en fast månadsavgift, och för den skulle de få fri tillgång till alla program som finns för Solu. Utvecklarna skulle dela på avgifterna i proportion till användningen. Operativsystemet hette SoluOS och var utvecklat specifikt för Solu. Det hade grafiskt användargränssnitt som såg biologiskt ut. – Solu skulle vara en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett DVD‑fodral. Översidan var en pekskärm. Sidorna var av trä. Solu skulle kunna användas fristående på samma sätt som en smart mobil med virtuellt tangentbord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangentbord: Solus bildskärm fungerade då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den finansierades delvis på Kickstarter(länk). – Se solu.co (nerlagt, men se Solus sida på Facebook).
