igenkänning

om datorprogram: mätning och analys av företeelser i den yttre världen på ett sådant sätt att programmet kan känna igen andra förekomster av samma företeelse och hänföra dem till ett namn eller kategori. Igenkänning kan gälla:

  • – individer. Ansiktsigenkänning och röstigenkänning är identifiering av den person vars ansikte finns på bilden respektive den som talar. Alternativt, om personen inte kan identifieras (namnges), skapande av en profil som kan sparas för att senare jämföras med andra iakttagelser;
  • – typer, arter, sorter. Bildigenkänning (motivigenkänning) är igenkänning av det som visas på en bild, till exempel en bil eller en hund. Det är inte nödvändigt att säga exakt vilken bil eller vilken hund. Teckenigenkänning är identifiering av bokstäver och andra tecken från bilder av text.

– Igenkänning, på engelska recognition, i olika former brukar ses som tillämpning av artificiell intelligens och görs ofta med maskininlärning. – Man behöver ibland skilja mellan igenkänning och upptäckt (detektion). Program för ansiktsupptäckt (ansiktsdetektion) kan hitta ett ansikte i en bild, men behöver inte känna igen personen. Det är användbart för automatisk skärpeinställning på kameror.

[artificiell intelligens] [biometri] [ord på -igenkänning] [14 december 2020]

human computation

mänskliga beräkningar, människostödda beräkningar – datorprogram som förutsätter medverkan av en människa. Det finns nämligen uppgifter som är enklare för en människa än för ett datorprogram att lösa – förutsatt givetvis att människan har de förkunskaper som behövs. När man utvecklar program för mänskliga beräkningar är utmaningen att veta när den mänskliga insatsen behövs.

[artificiell intelligens] [programmering] [31 augusti 2020]

one-hot

one-hot encoding, på svenska kallat one-hot-kodningbinär kodning där tal får innehålla en och bara en etta, resten nollor. Alltså till exempel 0001, 0010, 0100, 1000. Det omvända, bara en nolla, resten ettor, kallas ibland för one‑cold encoding. One‑hot‑kodning används i maskininlärning, där det används för kodning av egenskaper: man kan till exempel låta 001 stå för rött, 010 stå för grönt och 100 stå för blått. Det är alltså en motsvarighet till att kryssa för en, och bara en, av ett antal kryssrutor i ett frågeformulär. Det används också i elektroniska kretsar. – Läs också om vandrande ettor.

[maskininlärning] [programmering] [11 juni 2020]

Dada Engine

ett program som producerar text som är grammatiskt korrekt men meningslös. Det utvecklades 1996 av Andrew C Bulhak (blogg), då på Monash University (monash.edu) i Melbourne. Användaren kan ge Dada Engine olika språk och olika vokabulärer att arbeta med. En omtalad tillämpning av Dada Engine är The Postmodern Generator (elsewhere.org/pomo) som genererar postmodernistiska artiklar som är praktiskt taget omöjliga att skilja från sådana som är skrivna av människor. – Se dev.null.org/dadaengine. – Läs också om SciGen.

[artificiell skenbar intelligens] [språkteknik] [23 maj 2020]

övervakad inlärning

(supervised learning) – om maskininlärning: programmet tränas genom att bearbeta en uppsättning med källdata och relaterade måldata. Programmet får så att säga veta facit (antingen i förväg eller under inlärningens gång): dess uppgift är att hitta regler som bestämmer hur man kommer fram till rätt svar (måldata). – Enkelt exempel: Programmet får se bilder på katter och hundar (källdata), och det får också veta vilka bilder som föreställer katter respektive hundar. Uppgiften är att hitta regler för hur man med bildigenkänning skiljer på de två husdjuren. – Jämför med oövervakad inlärning och djupinlärning. (Även: övervakad maskininlärning.)

[maskininlärning] [27 april 2020]