förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv‑program eller andra konstnärliga verk eller att framföra scenkonstverk utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndigheten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss information (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer förhandsgranskning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier refuserar inskickat material är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot förekommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för konsekvenserna låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander. – Läs också om innehållsfiltrering.
[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 30 mars 2023]
Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:
- – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
- – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
- – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
- – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
- – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
- – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.
– Läs mer på manilaprinciples.org.
[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]
lagstadgad skyldighet för internetoperatörer att blockera vissa IP‑adresser. Alltså en form av indirekt censur. Alla meddelanden till och från de berörda IP‑adresserna ska alltså stoppas. – IP‑blockering föreslogs i den så kallade Spelutredningen (2015—2017, se direktiv här) som ett sätt att hindra utländska webbspelbolag utan licens att nå kunder i Sverige. Detta mötte starka protester, inte minst från internetoperatörerna. – I andra länder används IP‑blockering för att stoppa politisk information och annat som ländernas olika regimer ogillar. – Kallas också för nätblockering. – När det gäller upphovsrättsligt skyddat material fastslog EU‑domstolen i juni 2017 att internetoperatörer som gör Pirate Bay och liknande sajter tillgängliga för sina kunder kan anses medskyldiga till intrång i upphovsrätten. Det innebär i praktiken att operatörerna kan åläggas att blockera Pirate Bay med flera. – Se detta pressmeddelande. – Se också felkod 451.
[censur] [innehållsfiltrering] [spel] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2017]
(ONI) – ett nordamerikanskt projekt som studerar och analyserar censur, filtrering och övervakning på internet. – OpenNet Initiative drivs av universiteten i Cambridge och Oxford i England, i Toronto (Citizen Lab) och Harvard. ONI publicerar översikter och informerar om konsekvenserna av censur, filtrering och övervakning. – Se opennet.net. – Läs också om Herdict.
[censur] [övervakning] [ändrad 11 januari 2021]