[metod för] blockering av olämpligt material på internet. – Som olämpligt material kan räknas pornografi, bilder på sexuella övergrepp mot barn, näthat, politisk propaganda, oseriös marknadsföring, webbsidor som sprider skadeprogram och annat. Det beror på syftet med filtreringen. – Företag kan använda innehållsfiltrering för att inskränka de anställdas tillgång till olämpliga webbsidor på arbetstid. Skolor har ofta innehållsfiltrering. I flera amerikanska delstater har det införts (än så länge vilande) lagar om obligatorisk innehållsfiltrering på mobiltelefoner för personer under 18 år. Då är syftet främst att stoppa pornografi. – Innehållsfiltrering tillhandahålls som tjänst av flera företag, och kan också tillhandahållas av internet- och mobiloperatörer. En del stater, som Kina och Ryssland, har det som censur. – Ofta innebär innehållsfiltrering helt enkelt att ett antal redan kända sajter blockeras. Det finns också metoder för att genomsöka materialet och till exempel upptäcka pornografiska bilder – se client‑side scanning. – Innehållsfiltrering är inte särskilt effektivt. De användare som är intresserade av det som finns på de blockerade sajterna hittar det ändå, och de som inte är intresserade behöver ingen innehållsfiltrering. Det händer också att innehållsfiltrering slår fel, se till exempel Scunthorpeproblemet. – På engelska: content filtering.
[innehållsfiltrering] [30 mars 2023]