multimedia card – en typ av frimärksstort minneskort för handhållna datorer, mobiltelefoner och kameror. – MMC lanserades 1997 och har till stor del ersatts av SD-kort.
[förkortningar på M] [kort] [lagringsmedier] [ändrad 6 januari 2020]
Kategori: datalagring
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om datalagring. Kategorin datalagring är en underavdelning av kategorin hårdvara. Den har i sin tur underavdelningarna arkivering och lagringsmedier.
minnespinne ⇢
– se USB-minne.
mata ut
- – om lagringsmedier och skivavbilder: se utmatning;
- – göra resultatet av en programkörning (utdata) tillgängligt, till exempel på bildskärmen, som en utskrift eller i form av en separat fil. Kallas på engelska ofta för ”to output”, men skilj mellan utdata (resultatet) och utmatningen (en handling).
[data] [filer] [lagringsmedier] [programkörning] [ändrad 27 januari 2020]
media ⇢
media card ⇢
– se minneskort.
mediekort ⇢
– se minneskort.
memory stick
ett minneskort, utvecklat av Sony och lanserat 1998. Det är avsett för att enkelt kunna flyttas mellan olika apparater som datorer, digitala kameror och speldatorer. Själva minneskretsen är ett flashminne. Ett Memory stick‑kort rymmer upp till 32 gigabyte. Sonys Memory stick har trängts undan av SD‑kort, men det används fortfarande (2019) av Sony för vissa produkter. – Se Sonys webbsidor. – Benämningen memory stick används ibland om minneskort i största allmänhet och även om USB‑minnen.
[lagringsmedier] [ändrad 14 oktober 2019]
megabyte
(MB) – en miljon byte, det vill säga åtta miljoner ettor och / eller nollor – får inte förväxlas med megabit. – Lista på kilobyte, megabyte och så vidare, se byte.
[datalagring] [måttenheter] [ändrad 15 juni 2020]
mellanlagringsband
(scratch tape) – i äldre datorkörning: magnetband som används för tillfällig datalagring under ett jobb, men som kan raderas och återanvändas när jobbet är klart. Bandet är inte avsett för permanent datalagring. Även: kladdband.
[band] [ändrad 23 februari 2018]
magnetisk-optisk disk
en typ av disk som använder både laser och magnetiskt skrivhuvud för datalagring. Vid skrivning används både laser och magnetiskt skrivhuvud i en kombination som ger både ökad livslängd och högre precision. Vid läsning används en svag laser. Magnetisk-optiska diskar kan raderas och användas om och om igen. – Tekniken lanserades 1985 och har sedan början av 2000-talet i stort sett försvunnit. – På engelska: magneto‑optical [drive].
[inaktuellt] [lagringsmedier] [ändrad 16 augusti 2019]