- – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
- – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen
Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.
[bredband] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
typ av wi‑fi avsedd för mycket snabb dataöverföring på korta avstånd. – WiGig uppges teoretiskt kunna klara upp till sju gigabit per sekund. Eftersom överföringen sker på hög radiofrekvens, runt 60 gigahertz, är räckvidden begränsad. Signalen kan till exempel inte gå genom väggar. – WiGig är ett annat namn på standarden 802.11ad, och fungerar ihop med andra versioner av wi‑fi. – WiGig utvecklades av organisationen Wireless gigabit alliance som 2013 gick upp i Wi‑Fi Alliance. Produkter som klarar WiGig kan få märkningen WiGig Certified, se denna länk. – Läs mer på wi‑fi.org. – I oktober 2014 meddelade Samsung (pressmeddelande) att företaget hade lyckats överföra data med WiGig-teknik i en takt av 4,6 gigabit per sekund. De första produkterna för WiGig kom i januari 2016. – Se också gi-fi.
[wi-fi] [ändrad 28 maj 2018]
(wireless fidelity) – det vanliga systemet för trådlös datakommunikation i hem och på arbetsplatser. – Wi-fi har varit i bruk sedan runt år 2000. Det är i själva verket en serie tekniker med allt högre kapacitet, men alla är gjorda för att fungera ihop. – Wi‑fi är en märkning för teknisk utrustning som följer standarden 802.11 i någon form, och som är certifierad av branschorganisationen Wi‑fi alliance. Alla wi‑fi‑märkta produkter ska fungera ihop, oavsett leverantör och datorns operativsystem. Även Apples Airport† var wi‑fi‑märkt. (Apple var först med att sälja wi‑fi som konsumentprodukt.) – Notera: Det tas ofta för givet att wi‑fi är detsamma som trådlös internetanslutning. Men i princip är wi‑fi en standard för trådlösa lokala nätverk. Ett wi‑fi-nät behöver inte vara anslutet till internet, men i praktiken är wi‑fi-nät nästan alltid internetanslutna. – Se också wigig, wi‑fi direct och Miracast. – Namnet: Wi‑fi anspelar på wireless och hi‑fi. Stavas ofta wifi. – Jämför med mifi, gi‑fi, wimax och super wi‑fi. – Se också eye‑fi†, Multefire, Next generation hotspot och li‑fi. – Namnet wi-fi har inspirerat till ett antal rimmande varumärken och produktnamn som slutar på ifi eller i‑fi – se denna tagg.
[wi-fi] [ändrad 30 januari 2021]
en standard för trådlöst nätverk (wi-fi) som kom efter 802.11g och som i praktiken ger en kapacitet på högst 150 megabit per sekund. Det är lika snabbt som med en ethernet-kabel. Standarden blev officiell i slutet av 2009, men produkter baserade på den preliminära standarden (draft 802.11n) hade då funnits att köpa sedan 2007. 802.11n använder MIMO och andra förbättringar jämfört med 802.11g, vilket i teorin kan ge en bandbredd på 600 megabit per sekund. – Se IEEE:s webbsidor (länk). – Sedan oktober 2018 kallas denna standard för Wi‑Fi 4 (se denna länk).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]
en tidigare föreslagen variant av standarden för trådlösa nätverk, 802.11, för spontana nätverk – så kallad mesh-arkitektur. – Se IEEE (från 2011). Den föreslagna standarden är överspelad, eftersom 2012 års utgåva av 802.11‑specifikationen (länk) omfattar mesh.
[aldrig realiserat] [standarder] [wi-fi] [ändrad 15 mars 2018]
ett tillägg som ger bättre dataskydd i wi-fi-standarderna 802.11a, 802.11b och 802.11g.
[wi-fi] [ändrad 8 november 2019]
användning av någon annans trådlösa nätverk utan lov. (Kan lätt förhindras av ägaren genom att nätverket skyddas med lösenord.) Kallas också för bredbandssnyltning och snålsurfning. – Se också fraudband, neighbornet, wardriving och wi‑fi squatter.
[it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
en familj av standarder för trådlösa nätverk, fastställda av IEEE. 802.11 är den tekniska standarden bakom wi-fi. – Det finns bland annat 802.11, 802.11a, 802.11b, 802.11g till slutet av alfabetet. Alla 802.11-specifikationer använder ethernet för att förebygga kollisioner i nätet. Alla anslutna datorer måste ha ett trådlöst nätverkskort och en antenn (sedan länge inbyggt i alla persondatorer, smarta mobiler och surfplattor), och så behövs en basstation. Räckvidden brukar vara några tiotal meter. Flera basstationer kan länkas samman (se mesh) så att samma trådlösa nät får täckning i ett stort område. Under 2001 och 2002 fick trådlösa nät baserade på 802.11b stor spridning. De blev ett alternativ till 3g-mobiltelefoni när det gäller att erbjuda tillgång till snabb trådlös datakommunikation på kontor, i hem och på offentliga platser. 802.11 utan bokstav var en föregångare till 802.11b. De två specifikationerna var kompatibla, men 802.11b och följande versioner är snabbare. Eftersom 802.11 i originalversion inte finns längre används siffrorna i stället som ett samlingsnamn för hela 802.11-familjen.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 24 april 2022]
en specifikation för trådlösa nätverk som möjliggjorde snabbare dataöverföring än föregångaren 802.11b. Proodukter baserade på 802.11a togs i bruk under 2002. – 802.11a sände på frekvenser mellan fem och sex gigahertz, och klarar i praktisk drift att sända upp till 24 megabit i sekunden. Teoretiskt kunde man sända med upp till 54 megabit per sekund. – 802.11a ingår i en familj av specifikationer för trådlösa nät – se 802.11.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]