källkodskompatibilitet

om datorprogram: kompatibilitetkällkods‑nivå. – Två program är källkodskompatibla om källkoden till dem, efter kompilering är utbytbar. Det vill säga att man kan ta källkoden till ett program som är skrivet för dator A, kompilera den för dator B (med en annan processortyp och/eller ett annat operativsystem), och få ett körbart program för dator B som i allt väsentligt är identiskt med programmet för dator A. – På engelska: source code compatibility. – Jämför med binärkompa­tibilitet.

[kompatibilitet] [programmering] [ändrad 16 maj 2020]

binärkompatibilitet

(binary compatibility, även binary code compatibility, binärkodskompatibilitet) – om datorprogram: kompatibilitetbinär­kods-nivå. – Två program som har framställts på olika datorer, på olika operativsystem eller med olika programspråk är binär­kompatibla om de är direkt utbytbara. De ska inte behöva kompileras om innan de kan köras efter flytten. – Binär­­kom­pa­tibla filer behöver inte vara identiska intill varje etta och nolla, men de är tillräckligt lika för att vara utbyt­bara. De har samma filformat. –Ett al­ter­na­tiv är käll­kods­kompa­tibilitet.

[kompatibilitet] [programmering]

kompatibilitet

egenskapen att vara förenlig med, fungera ihop med, vara utbytbar mot. – Datorer, till­behör, operativsystem, program och filer är kompatibla om de är utbytbara mot var­andra eller om de kan fungera ihop utan ändringar. En dator för Windows (det som förr kallades för en IBM‑kompatibel persondator eller en klon) kan köra program och använda tillbehör som är av­sedda för andra persondatorer för Windows. – Kompatibilitet är en variabel egenskap. Den behöver, eller kan. alltså inte vara hundraprocentig. Man talar också om bakåtkompatibilitet och framåtkompatibilitet. – Jämför med interoperabilitet och fungibilitet. – På engelska: compatibility.

[kompatibilitet] [ändrad 28 februari 2021]

IBM-kompatibilitet

(föråldrat) – om datorer: egenskapen att ha pro­cessor från Intel (eller en Intel­­kompa­ti­bel pro­cessor) och att kunna köra operativ­system från Microsoft. På 1980‑talet var det PC‑DOS, på 1990‑talet blev det Windows. En dator som uppfyller de kraven är kompatibel med IBM:s Personal Computer (PC). IBM:s PC gav på 1980‑talet upphov till en hel industri som tillverkade IBM‑kompatibla datorer, så kallade kloner, och den industrin tillverkar fortfarande nästan alla världens persondatorer utom Mac. (Linux konstruera­des från början för att kunna köras på IBM‑kompatibla datorer.) – Eftersom IBM slutade att tillverka person­datorer 2005 har benämningen IBM‑kompatibel blivit föråldrad, så sedan dess säger man snarare Windows‑kompatibel, eller oftast bara PC. Man har ibland också talat om Wintel (Windows och Intel). I princip är datorer som primärt är avsedda för Windows fort­far­ande baserade på Intels specifikation ATX, som i sin tur är en vidareutveckling av IBM:s spe­ci­fi­ka­tion från 1984 för PC AT†, även om den har vidareutvecklats nästan till oigenkännelighet. – Observera att Mac‑datorer sedan 2005 också har Intel‑processorer, men det betyder inte att Macar är IBM‑kompatibla. – Termen IBM‑kompatibel har förr också använts om stordatorer som är kom­pa­tibla med IBM:s stordatorer.

[it-historia] [kompatibilitet] [persondatorer]