IBM-kompatibilitet

om datorer: egenskapen att ha pro­cessor från Intel (eller en Intel­­kompa­ti­bel pro­cessor) och att kunna köra operativ­system från Micro­soft. På 1980‑talet var det PC‑Dos, på 1990‑talet blev det Windows. En dator som uppfyller de kraven är kompatibel med IBM:s Personal Computer (pc). IBM:s pc gav på 1980‑talet upphov till en hel industri som tillverkade IBM‑kompatibla datorer, så kallade kloner, och den industrin tillverkar fortfarande nästan alla världens persondatorer utom Mac. (Linux kon­stru­e­ra­des från början för att kunna köras på IBM‑kompatibla datorer.) – Ef­ter­som IBM slutade att tillverka person­datorer 2005 har benämningen blivit föråldrad, så sedan dess säger man snarare Windows-kompatibel, eller oftast bara pc. Man har ibland också talat om Wintel (Windows och Intel). I princip är datorer som primärt är avsedda för Windows fort­far­ande baserade på IBM:s spe­ci­fi­ka­tion från 1984 för PC AT, även om den har vidareutvecklats nästan till oigenkännelighet. – Observera att Mac-datorer sedan 2005 också har Intel-pro­cess­orer, men det betyder inte att Macar är IBM‑kompatibla. – Termen IBM‑kompatibel har också använts om stor­datorer som är kom­pa­tibla med IBM:s stordatorer.

[it-historia] [kompatibilitet] [persondatorer]