en svensk lag som reglerar skydd av hemliga och känsliga uppgifter och skydd mot spionage och terrorism. Från den 1 april 2019 gäller lagen i ny form, baserad på utredningen En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25. Den röstades igenom i riksdagen i maj 2018. Lagtexten (2018:585) finns på denna länk. Lagen gäller för statliga och kommunala myndigheter, för statliga och kommunala företag och även för företag och andra organisationer som är viktiga för landets säkerhet. Den är tillämplig på it‑säkerhet, men också på information i andra former. Lagen gäller också för skydd av vissa platser och anläggningar, som kraftnät, vatten och avlopp, samt säkerhetsprövning vid vissa anställningar. Läs mer om säkerhetsskyddslagen på Säpos webbsidor. – Lagen ersätter den äldre säkerhetsskyddslagen från 1996. – Engelskt namn: Protective security act.
[juridiska lagar] [samhällsskydd] [ändrad 22 mars 2019]
ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YTF), baserade på utredningen SOU 2016:58. Utredningens förslag fick hård kritik. Förslaget i slutlig form (se denna länk), som är en grundlagsändring, röstades igenom i riksdagen den 30 maj och 14 oktober 2018, alltså med val emellan, och gäller sedan den 1 januari 2019. Ändringarna innebär bland annat:
- – begränsning av det juridiska ansvaret för ansvarig utgivare när det gäller material som publicerats på webben och som har varit publicerat i mer än ett år (se också evigt utgivarskap);
- – ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält regleras;
- – publicering av känsliga uppgifter från register i sökbar form, till exempel kreditupplysningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).
– Kritiken mot Ändrade mediegrundlagar gäller främst:
- – att den ansvariga utgivaren har två veckor på sig, efter påpekande från justitiekanslern, att ta bort åtalbart material (till exempel hets mot folkgrupp) om materialet hade publicerats minst ett år tidigare. Det ger dels utrymme för manipulering av publiceringsdatum, dels möjlighet att låta de åtalbara texterna ligga ute i två veckor utan risk för påföljd. – Se krönika i Svenska Dagbladet av professor Mårten Schultz (länk).;
- – att det blir möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av känsliga uppgifter. Detta riktar sig i praktiken mot sajter som Lexbase som samlar in domar från domstolar och publicerar dem utan bearbetning och kommentarer. Lagändringen innebär att sådana uppgifter bara ska få användas av professionella medieaktörer och i ”seriöst granskande journalistik”, vilket öppnar för godtycke.
– Förslaget har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet (länk), Justitiekanslern (länk), Publicistklubben (länk), TU (Tidningsutgivarna – länk); Sverigedemokraterna begärde, utan resultat, folkomröstning (länk). – Se också sajten Stoppa grundlagsändringen (länk).
[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 5 september 2022]
en utredning med uppgift att föreslå anpassningar och kompletteringar av svensk lag betingade av EU:s Dataskyddsförordning. – Dataskyddsutredningen tillsattes av regeringen i februari 2016 och lade fram sitt betänkande den 12 maj 2017. Betänkandet hette Ny dataskyddslag och hade nummer SOU 2017:39 (SOU=Statens offentliga utredningar). Utredningen föreslog bland annat en ny lag, Dataskyddslagen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Betänkandet kan laddas ner här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 126 januari 2023]
kortnamn på svensk lag med bestämmelser som kompletterar EU:s Dataskyddsförordning. Lagen bygger på en utredning som lades fram i maj 2017 av Dataskyddsutredningen. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den 25 maj 2018. Lagens fullständiga namn är Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lagtexten finns här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
(PUF) – tidigare: svenska bestämmelser som kompletterade Personuppgiftslagen† (PuL). Bestämmelserna utfärdades 1998 av regeringen. Texten finns här. – Personuppgiftsförordningen upphörde att gälla när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018. Den ersatte då PuL.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
en svensk lag som reglerar användning av personuppgifter vid brottsbekämpning, i brottmål och straff. – Brottsdatalagen är en tillämpning av 2016 års dataskyddsdirektiv från EU – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet. Den svenska texten till EU‑direktivet finns här. Riksdagen antog lagen i juni 2018 – se riksdagens webbsidor.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]
en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhetliga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgifterna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.
[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]
(the finality principle) – principen att personuppgifter enbart får användas för de ändamål som angavs när de samlades in. – Det förutsätts att den person som uppgifterna handlar om har gett sitt samtycke till att uppgifterna registreras och informerats om vad de ska användas till. Finalitetsprincipen definierades i Personuppgiftslagen†, PuL, paragraf 9, punkt d, fast den kallades där inte för finalitetsprincipen. Den är hårdare reglerad i Dataskyddsförordningen, men inte heller där under det namnet. – Se Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor: imy.se/verksamhet… under rubriken Ändamålsbegränsning. – Påpekande: I engelskspråkig juridik står finality också för principen att vissa domslut är definitiva, och därför inte får ändras eller upphävas genom utslag i andra instanser. Det kan också användas om principen att ett administrativt beslut inte får prövas i domstol förrän det har blivit fastställt i högsta administrativa instans.
[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 22 april 2022]