Ord och uttryck i it-branschen
förr: firma. – Eftersom ordet firma i dagligt tal sedan länge står för företag ändrades terminologin i lagtext från den 1 januari 2019. Den juridiska termen är sedan dess företagsnamn. – Läs mer på Bolagsverkets webbsidor (borta i december 2020 – arkiverade).
[företagstyper] [upphovsrätt] [23 april 2023]
(IPR) – ifrågasättande av ett patent. – Inter partes review är en procedur som finns i USA. Ett företag kan vända sig till USA:s patentverk för att få ett annat företags (eller persons) patent förklarat ogiltigt. Det kan motiveras med nyhetshinder (uppfinningen är inte ny) eller bristande uppfinningshöjd (vem som helst hade kunnat komma på uppfinningen). – Man talar ibland också om IPR attacks. Ifrågasättandet av patentet är då grundlöst. Syftet är att få patenthavaren att släppa ifrån sig patentet för att slippa utdragna och kostsamma processer. – I Sverige är den närmaste motsvarigheten ogiltighetstalan – se Patentverkets webbsidor.
[patent] [27 februari 2023]
beteckning på hur system för generativ konst använder konstnärliga verk som underlag utan tillstånd och utan ersättning till konstnärerna. – Följden tros bli att erkända bildskapare blir utan uppdrag, eftersom bildgeneratorer kan skapa bilder i deras stil gratis. – På engelska: pillage. – Man talar också om hur bildgeneratorerna skrapar webben på bilder.
[bildbehandling] [generativ AI] [konst och litteratur] [upphovsrätt] [13 februari 2023]
ett delvis överspelat EU-direktiv från 2001 om upphovsrätt på internet. – Infosoc‑direktivet var till för att skapa enhetliga lagar och bestämmelser om upphovsrätt i EU. Det var också en tillämpning av WIPO:s fördrag om upphovsrätt. Infosoc‑direktivet angav bland annat vilka undantag som skulle gälla för upphovsrätten, till exempel citaträtt. (Info‑soc‑direktivet åberopades som grund för Högsta domstolens kontroversiella utslag i frågan om återgivningsrätt.) – Infosoc-direktivet utökades 2019 genom EU:s upphovsrättsdirektiv. – Namnet: Infosoc kommer av direktivets engelska korttitel, Information society directive. Benämningen copyrightdirektivet har också använts. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. – Se eur‑lex.europa.eu/legal….
[inaktuellt] [upphovsrätt] [26 september 2022]
sökning efter likheter mellan olika textdokument. – Syftet är ofta att upptäcka plagiat eller fusk. Textmatchning görs med datorprogram, ofta genom webbaserade tjänster. En given text – ofta en vetenskaplig artikel eller en uppsats – jämförs med ett stort antal texter från webben. Programmen letar inte enbart efter exakt likalydande text, utan kan utgå från ett ”fingeravtryck” av texten, baserat på vilka ord som är vanliga och andra mönster. – Textmatchning är inget säkert sätt att upptäcka plagiat och fusk. I synnerhet i tekniska och naturvetenskapliga artiklar finns det nämligen många stående uttryck och formuleringar som många skribenter använder utan att det därför är plagiat. Misstänkta fall av plagiat och fusk måste därför alltid granskas av en kompetent mänsklig bedömare. – Tjänster för textmatching är bland andra Ithenticate (ithenticate.com) och Ouriginal (ouriginal.com) (tidigare Urkund). – På engelska: text matching. Man talar också om plagiarism detection. – Se artikel från 2022 i tidskriften Curie. – Läs också om robust hashing.
[källkritik] [språkteknik] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2022]
olovlig användning av annans varumärke. – Varumärkeskidnappning (eller varumärkeskapning) kan göras av flera anledningar:
– På engelska: brandjacking. Den engelska termen brandjacking har använts sedan 2007, kanske längre än så, men företeelsen är äldre: innan varumärkskidnappning huvudsakligen förekom på internet gjordes det med annonser i tidningar och i andra trycksaker.
[upphovsrätt] [16 januari 2022]
webbplats som tillhandahåller olovligt kopierade forskningsartiklar eller annan svåråtkomlig information. – Skuggbibliotek återpublicerar sådant som annars är dolt bakom betalväggar eller andra skydd. Ordet används i synnerhet om sajter som kopierar forskningsartiklar och publicerar dem gratis. Detta sker därför att de traditionella vetenskapliga tidskrifterna anses ta orimligt mycket betalt för åtkomst till artiklarna. Förr fanns artiklarna i tryckta tidskrifter som fanns att läsa på bibliotek, nu finns de bakom betalväggar. – Se till exempel LibGen och Sci‑Hub samt Open access 2020. – Skuggbibliotek kan också publicera olovliga kopior av annat material. – På engelska: shadow library. – Se också piratbibliotek.
[forskning] [gratis] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 17 januari 2022]