(prime number) – heltal som inte kan divideras jämnt med några andra heltal, utom sig själv och 1. Exempel: 2, 3, 5, 7, 11… (Talet 1 räknas inte som primtal, inte heller 0.) Alla heltal (förutom 1 och 0) som inte är primtal består av två eller flera primtal som multiplicerats med varandra. 21 är till exempel 3×7. 3 och 7 är 21:s primfaktorer.
[tal] [ändrad 25 maj 2020]
- – to point – se peka och peka och klicka; även: peka på, gå till: this URL points to a cloud service – denna webbadress går till en molntjänst;
- – i typografi: se punkt, betydelse 2;
- – percentage point – procentenhet;
- – i uttryck som point product, point tool – enfunktion, enkelfunktion – enfunktionsprodukt, enkelfunktionsverktyg – något som bara gör en enda sak, något specialiserat.
[grafiskt användargränssnitt] [matematik] [produkter] [språktips] [typografi] [ändrad 5 november 2020]
- – om matematisk komplexitet – se P;
- – matematiskt uttryck som består av siffror, potenser, konstanter, variabler och de fyra räknesätten. Med andra ord vad som ofta kallas för en ”matematisk formel”. På engelska: polynomial. – Mer i Wikipedia.
[matematik] [ändrad 3 juni 2020]
– om matematiska beräkningar: omöjlig att slutföra inom rimlig tid. – Vad som anses som ”rimligt” är en bedömningssak. Ofta menar man att beräkningen inte går att slutföra på månader och år, även med de snabbaste datorer som är tillgängliga. Termen används främst om beräkningar som anses teoretiskt möjliga att slutföra, givet obegränsat med tid, inte om sådana som man vet eller antar kommer att pågå i all evighet – se stopproblemet. Ohanterliga beräkningar är också sådana att man inte successivt kommer närmare och närmare (approximerar) den rätta lösningen (som när man beräknar värdet på pi), utan dellösningar är oanvändbara. – Se också hanterlig och jämför med lömskt problem. – Ohanterlighet har att göra med komplexitet. – På engelska: non‑tractable.
[matematik] [ändrad 22 juni 2020]
(nesting) – placering av något inuti något annat i två eller flera lager: A ligger inuti B som ligger inuti C och så vidare. Parenteser inuti parenteser i matematik är ett vanligt exempel på nästling. – Ordet nästling förekommer i former som nästla, nästlad och används i flera sammanhang, till exempel logik, matematik och programmering. – Se också containment. – Kallas också för kapsling.
[matematik och logik] [programmering] [ändrad 7 december 2020]
som anges med siffror; digital. – Numerisk analys är beräkningar med tal som skrivs med ett begränsat antal siffror – alltså med tal som vid behov avrundas. – Numeriska verkstadsmaskiner är svarvar och andra maskiner som styrs av instruktioner uttryckta som tal. Se också CNC. Man skulle kunna säga digitala verkstadsmaskiner, men numeriska är den vedertagna termen. – På franska är numerique ordet för digital.
[matematik] [ändrad 11 januari 2021]
n-dimensionell kub – ett begrepp från geometrin som används när man beskriver datornät och deras topologi. – En vanlig kub har tre dimensioner, men en n‑kub kan ha noll, en, två, tre, fyra eller fler dimensioner. En 0‑kub är en punkt, en 1‑kub är ett rakt streck, en 2‑kub är en kvadrat, en 3‑kub är en vanlig kub och en 4‑kub eller 5‑kub är omöjlig att föreställa sig, men man kan räkna ut vilka egenskaper den har. Alla n‑kuber har den egenskapen att mellan två valfria hörn i kuben är det högst två steg (om man följer kanterna). Om man konstruerar ett datornätverk med n‑kuben som förebild och placerar varje nod i ett hörn blir det alltså högst två hopp mellan två valfria noder, vilket gör nätverket kompakt och snabbt. (Däremot kan det gå åt mycket kabel.) En sådan n‑kub måste förstås i verkligheten byggas i tre dimensioner, vilket innebär att den måste deformeras. Därför behöver en n‑kub, när begreppet används om datornät, till skillnad från riktiga kuber inte ha räta vinklar i hörnen, och sidorna behöver inte vara lika långa. – Kallas också för hyperkub (hypercube).
[matematik] [nätverk] [ändrad 30 oktober 2018]