ett mått på dators arbetskapacitet: en biljon flyttalsberäkningar (flops) per sekund. (Se också tera.) – Observera att det alltid heter teraflops med -s på slutet.
[måttenheter] [ändrad 23 augusti 2019]
Ord och uttryck i it-branschen
ett mått på dators arbetskapacitet: en biljon flyttalsberäkningar (flops) per sekund. (Se också tera.) – Observera att det alltid heter teraflops med -s på slutet.
[måttenheter] [ändrad 23 augusti 2019]
multipelprefix för 1012, alltså en svensk biljon. – Tera- betyder med andra ord: ”lägg till tolv nollor”. Se också tebi. – En terabyte är tusen gigabyte. Tusen terabyte blir i sin tur en petabyte. – Observera stavningen: tera med ett R. – Tera- kommer av ett grekiskt ord för monster.
[multipelprefix] [ändrad 25 april 2017]
förkortning för terabyte (tusen gigabyte). TB skrivs alltid med versaler.
[förkortningar på T] [måttenheter] [ändrad 20 januari 2016]
– se stokastisk.
slumpmässig. – Ordet används om serier av händelser där utfallet av varje enskild händelse är oförutsägbar, till exempel en serie slantsinglingar. Utfallet kan vara förutsägbart i stora drag, men inte i detalj. Om du singlar slant tusen gånger får du med hög sannolikhet krona ungefär 500 gånger och klave ungefär 500 gånger. Men det går inte att förutsäga hur de enstaka slantsinglingarna utfaller. – Stokastiska processer beskrivs som icke‑deterministiska, vilket innebär att även om man vet vad som har hänt hittills kan man inte säkert förutsäga vad som händer härefter. (Om du har fått krona tio gånger i rad så är det ändå femtio procents sannolikhet att nästa kast också ger krona.) När stokastiska serier av värden används i simuleringar, till exempel inom vetenskaplig forskning, talar man om slumpvandring eller Monte Carlo-metoden. Brus är ett stokastiskt fenomen – se stokastisk resonans. – På engelska: stochastic.
[sannolikhet] [ändrad 21 februari 2018]
[inaktuellt] [prestanda] [sannolikhet] [ändrad 19 december 2020]
– se under Fourieranalys.
– se värdesiffror.
efterliknande av eller beräkning av händelseförlopp i den fysiska världen. – Simulering används som ersättning för experiment, som test eller som del av utbildning. Man använder algoritmer och värden som så noga som möjligt beskriver förlopp och egenskaper i yttervärlden. Syftet är att utforska förlopp i den fysiska världen utan att behöva iscensätta dem i verkligheten, vilket kan vara omöjligt, alltför riskabelt eller för kostsamt. – Matematiska simuleringar är beräkningar som får ett utfall i sifferform, men simuleringar kan också iscensättas på ett åskådligt sätt med bilder, ljud och andra medel. Det behöver inte göras med datorprogram. – Mer i Rikstermbanken (länk). – Simulering ska inte förväxlas med emulering och virtualisering.
[matematik] [mjukvara] [ändrad 6 oktober 2020