Kategori: personlig integritet

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om privatpersoners möjligheter att skydda sina privata förhållanden från oönskad insyn.

samtycke

(consent) – yttrande eller handling som innebär att en person ger någon annan tillstånd att göra något som berör den som lämnar sitt samtycke. – Inom it är samtycke ett viktigt begrepp i EU:s Dataskyddsförordning, och när det gäller utplacering av kakor (cookies). – Begreppet samtycke är komplicerat, eftersom det förutsätter att den som lämnar sitt samtycke förstår vad saken gäller och har ett fritt val: om det förekommer uttryckliga eller underförstådda påtryckningar är samtycket inte fritt. Det kan då underkännas i domstol. – När man talar om informerat samtycke vill man säga extra tydligt att den som lämnar sitt samtycke verkligen har fått veta, och förstått, vad hon lämnar sitt samtycke till. (Det anses inte räcka med att någon sätter ett kryss i en ruta märkt JA.) – Uttryckligt samtycke, på engelska explicit consent, innebär att den berörda klart och tydligt anger vad hon ger sitt samtycke till. Det krävs i Dataskyddsförordningen för behandling av känsliga uppgifter. Det ska i praktiken innebära att den registrerade först markerar samtycke, därefter bekräftar samtycket genom att till exempel svara på ett mejl. – Samtycke behöver inte vara muntligt eller skriftligt: den som ställer upp i en boxningsmatch får därmed anses ha lämnat sitt samtycke till att bli slagen på käften (men däremot inte till att bli sparkad). – Artikel 29‑gruppen† klargör innebörden av samtycke i Dataskydds­för­ord­ningen i denna skrift, och Integritetsskyddsmyndigheten gör det på denna webbsida. 

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]

Lauristinbetänkandet

(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy‑förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för det modifierade förslag till ePrivacy‑förordning som Europaparlamentet ställde sig bakom i oktober 2017. (Förordningen är ännu inte – juli 2019 – godkänd av EU.) – Hela betänkandet finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [ändrad 7 juli 2019]

PureOS

ett utförande av Linux med förinstallerat skydd för användarnas personliga integritet. – PureOS levereras med en särskild webbläsare, PureBrowser (baserad på Firefox) och har bland annat Tor förinstallerat. PureOS används i den bärbara datorn Librem från företaget Purism (puri.sm) och i mobiltelefonen Librem 5 (länk). – PureOS bygger på operativsystemet Trisquel som i sin tur bygger på Debian.

[linuxdistributioner] [mobiltelefoner] [personlig integritet] [webbläsare] [16 september 2017]

Anonymouth

ett program som gör det svårare att identifiera författaren av en text. –Anonymouth analyserar först texter skrivna av en skribent för att hitta ord och formuleringar som är typiska för den skribenten. (Det kallas för stilometri.) Sedan ersätter Anonymouth sådana ord och formuleringar med andra, som har samma innebörd, men som inte är kännetecknande för skribenten. Exempel på sådana förändringar, gjorda med Anonymouth, finns i denna artikel i tidskriften New Republic. Programmet utvecklades 2009 av Rachel Greenstadt (länk) med flera på Drexel University i Philadelphia. Koden till Anonymouth finns på GitHub.

[dold identitet] [språkteknik] [ändrad 5 februari 2019]

pseudonymisering

ersättning av en identitetsbeteckning med en pseudonym. – Pseudonymisering används bland annat i medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Man byter ut namn, personnummer eller andra beteckningar som är knuten till en bestämd person mot namn eller nummer som inte kan knytas till den personen. Det är däremot möjligt att ta reda på vilken person en pseudo­nym står för om man har tillgång till annan information, som dock ska hållas hemlig och åtskild från det undersökningsmaterial som bearbetas. Pseudonymisering är alltså inte samma sak som avidentifiering av ma­te­rial: avidentifiering innebär att all information som kan användas för att identifiera personer tas bort permanent. – Se också datamaskering, k‑anonymitet, kvasiidentifierare och perturbation. – Läs också om pseudonymitet, som är något annat.

[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [ändrad 19 augusti 2021]

profilering

  1. – (profiling) – i EU:s Dataskyddsförordning: beslut eller bedömning som gäller en person och som har gjorts enbart av ett it-system. – Profilering kan vara bedömning av kreditvärdighet, av en platsansökan eller analys av personens intressen och preferenser avsedd för marknadsföring. Det kallas också för algoritmiskt beslutsfattande (algorithmic decision making). Enligt Dataskyddsförordningen, punkt 71, har varje person rätt slippa profiler­ing (med vissa undantag). Det har gjorts gällande att denna bestämmelse innebär att den som har blivit föremål för ett beslut baserat på profilering har rätt till förklaring;
  2. – i marknadsföring: bedömning av en persons intressen och preferenser. – Läs också om personalisering.

– Se också profil.

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 10 augusti 2021]