skennyheter, stulna nyheter, återanvända nyheter – nyheter som är kopierade från en riktig nyhetssajt och som olovligen publiceras på en annan sajt som bara är till för att dra in annonspengar. De stulna nyhetsartiklarna är äkta, eventuellt med mindre ändringar, men de kan vara gamla. – Besökssiffrorna trissas upp genom att bottar (automatiska program) besöker sajten. Resultatet kan bli att ägaren av skennyhetssajten tjänar stora belopp på annonser som annars skulle ha publicerats på den riktiga nyhetssajten (eller inte alls). Bluffen är möjlig därför att annonsplatser ofta köps och säljs med automatik av datorprogram (programmatic), som inte skiljer mellan äkta nyhetssajter och skennyhetssajter. – Mänskliga besökare kan känna igen en skennyhetssajt genom dels att nyheterna inte brukar vara daterade, dels att det inte finns namn och adress till redaktionen och skribenterna. – Jämför med fake news, skräpnyheter och blogspam.
[bluff och båg] [massmedier] [webbreklam] [ändrad 29 april 2020]
en färgrymd som är utvecklad för att användas i digital spelfilm, och som också används i bildskärmar. – P3 har betydligt fler färgtoner än standarden sRGB från 1996 och ungefär samma omfång av färgtoner som Adobe RGB, men P3 har något fler röda nyanser än Adobe RGB och något färre gröna. Skillnaden kan bero på att Adobe RGB är anpassat för tryckning, medan P3 är avsett för bildskärmar och filmvisning. – Under namnet DCI‑P3 publicerades färgrymden 2010 som standard av den amerikanska filmbranschens tekniska organisation SMPTE (smpte.org). 2015 kom den första persondatorn med en bildskärm för P3‑färgrymden, nämligen Apples iMac. Flera andra ledande tillverkare har sedan dess börjat använda P3‑färgrymden.
[bildbehandling] [bildskärmar] [färg] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]
standard RGB – en färgrymd som definierades 1996 av Hewlett‑Packard† och Microsoft för definition av färgtoner för bildskärmar, skrivare och på internet. sRGB har blivit en officiell standard med beteckningen IEC 61966‑2‑1:1999 (länk). sRGB är fortfarande den vanligaste färgrymden för dagligt bruk privat och på kontor, men för bildbehandling med högre anspråk på exakt färgåtergivning finns andra färgrymder med större omfång, som Adobe RGB och P3.
[bildbehandling] [bildskärmar] [färg] [förkortningar på S] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]
en färgrymd som specificerades 1998 av Adobe och som har fler färgtoner än standarden sRGB. – Den största skillnaden är att Adobe RGB har fler nyanser av grönt och cyan. Adobe RGB är utvecklat för hantering av färger som först visas på bildskärm och sedan ska tryckas eller skrivas ut med färgskrivare med bibehållen kvalitet. Adobe RGB har ungefär lika stort omfång som färgrymden P3, men P3 har färre gröna färgtoner och fler röda. – Mer i Wikipedia.
[bildbehandling] [bildskärmar] [färg] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]
allmänt: omfång, spektrum, skala. – Uttrycket color gamut eller bara gamut används bland annat om färgrymder: hur många, och vilka, färgtoner som kan beskrivas och / eller återges av en kamera, skrivare eller tryckpress – dess ”färgskala”. – Wide-gamut – stort omfång, stort färgomfång. – ”Run the whole gamut” – sträcka sig över hela skalan. – För ordet gamuts etymologi, se denna länk.
[bildskärmar] [färg] [kameror] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]
en organisation som stöder kravet på öppen tillgång till vetenskapliga artiklar som bygger på offentligt finansierad forskning. cOAlition S (skrivs så – OA står för open acccess) står bakom Plan S, som går ut på att principen om öppen tillgång ska gälla med början 2021. Det är en reaktion mot att många vetenskapliga publikationer har höga prenumerationsavgifter, som universitetsbibliotek inte har råd med, och inte heller är gratis tillgängliga på internet. Det innebär att forskningsresultat inte blir allmänt tillgängliga. I Coalition S ingår bland andra svenska Vinnova (vinnova.se). – Se coalition‑s.org.
[forskning] [organisationer] [publicering] [öppen information] [12 juni 2019]
en tjänst som gratis tillhandahåller e‑böcker och ljudböcker på flera språk på internet. Tjänsten är ett samarbete mellan nationalbiblioteken i Norge och Sverige och lanserades i april 2019. Vid starten hade tjänsten böcker på sju vanliga invandrarspråk, men det ska bli fler. – Se varldensbibliotek.se.
[arkiv och bibliotek] [e-böcker] [gratis] [ändrad 7 mars 2023]
beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen skulle sänkas från 25 procent till 6 procent. Riksdagen antog förslaget och den sänkta momsen på elektroniska publikationer trädde i kraft den 1 juli 2019 (se riksdagens webbsidor). – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet var högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form motiverades med att de första räknades som tjänster, de andra som varor. Detta gick tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför blev det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.
[it-politik] [publicering] [ändrad 4 oktober 2019]