DVI

DVI-D-kontakt.

Digital visual interface – äldre standardkontakt för anslutning av bild­skärmar för tv, video och datorer; den sammanhängande standarden för det logiska gränssnittet, alltså för vilka signaler som ska gå genom kontaktens olika delar. Det finns tre varianter: DVI‑A för analog teknik, DVI‑D för digital teknik och DVI‑I för båda. – Standarden utarbetades av den sedan 2001 nerlagda branschorganisationen Digital display working group. – Under 00‑talet började den mer flexibla HDMI‑standarden tränga undan DVI. DVI‑kontakter används numera mest för projektorer och stationära datorer.

[bildskärmar] [förkortningar på D] [kablage] [ljud och bild] [sammankoppling] [videoteknik] [ändrad 29 juni 2017]

camcorder

videokamera (med inspelning). – Termen camcorder (camera + recorder) började användas på 1980‑talet när det var en nyhet att videokameran och videoinspelaren var samma apparat. Tidigare hade kameran varit separat, kopplad till inspelningsapparaten med en kabel. Numera har nästan alla digitala videokameror inspelning till inbyggt minne, så detta är inget som behöver nämnas. Camcorder kan alltså översättas med videokamera.

[kameror] [videoteknik] [17 oktober 2012]

Zune

Microsofts musikspelare Zune.
Microsofts brune Zune.

en avvecklad portabel musik- och video­­spelare från Micro­­soft. – Zune fanns att köpa i USA från november 2006. Men i oktober 2011 meddelade Micro­­soft att Zune lades ner. – Zune påminde om Apples iPod, men den hade till skillnad från iPod inbyggd radio (rundradiomottagare) och tråd­­löst nätverk (wi‑fi). Zune hade också ett eget system för skydd mot olovlig kopiering av upphovsrätts‑skyddade filer, men den var inte anpassad för Micro­­softs system Certified for Windows Vista (tidigare Playsfor­sure). Micro­­soft hade en egen låt­­handel för Zune, Zune Market­­place, 2012 ersatt av Xbox Music, som numera heter Groove.

[hårdvara] [musik] [nerlagt] [videoteknik] [ändrad 10 mars 2020]

Betamax

ett format för videokassetter, infört 1975 av Sony, slutligen nerlagt 2002. Det var en särskild inspel­nings­teknik och ett särskilt format för videokassetter. – Betamaxformatet ansågs av många vara tekniskt bättre än det format, VHS†, som blev dominerande. De misstag som Sony anses ha gjort, och som ledde till att Betamaxformatet år efter år förlorade marknads­andelar till VHS, för att slutligen försvinna, har diskuterats flitigt i litteraturen om marknadsföring. Man talar ibland om att någon betamaxar sig ut ur marknaden.

[nerlagt] [videoteknik] [ändrad 31 juli 2017]

Pixar

Pixar Animation Studios – ett amerikanskt företag som gör dator­animerade lång­filmer. Sedan 2006 är det dotterbolag till Disney; tidigare ägdes det av Steve Jobs†. – Pixar gjorde 1995 den första helt datoranime­rade långfilmen, Toy Story (se IMDb, länk), och har sedan dess gjort en rad succéer. Pixar skriver alltid egna film­manus och utgår inte, till skillnad från vad Disney historiskt har gjort, från kända berät­telser. – Disney distribuerade Pixars filmer i många år och köpte 2006 företaget från Steve Jobs i utbyte mot aktier, vilket gjorde Steve Jobs till Disneys största aktie­ägare. – Pixar grundades 1979 (då under annat namn) av filmregissören George Lucas, som 1986 sålde företaget till Steve Jobs. Från början utvecklade Pixar speciella datorer för datoranimering, men gick succes­sivt över till att i stället göra egna filmer. Detta berodde till stor del på att den begåvade filmskaparen John Lasseter fanns på företaget fram till slutet av 2018. (Han har beskyllts för ovälkomna sexuella närmanden.) – Pixar har utveck­lat programmet Renderman för framställning av animerad film. – Edwin Catmull, som har varit anställd sedan Pixar grundades, och hans kollega Patrick Hanrahan fick Turingpriset för år 2019 för sina ”grundläggande bidrag till tredimensionell datorgrafik” (se denna länk och denna länk).– Se pixar.com.

[datoranimering] [företag] [spelfilmer] [ändrad 30 mars 2020]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte har tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för över­föring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kommunikationssystem som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig till­baka från konsument­marknaden för att enbart sälja teknik till medie­bolag. Senare samma år såldes före­tagets tillgångar. Själva företaget är inte ner­lagt, men det har ingen verk­sam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. I juli 2017 meddelade Adobe att Flash ska avvecklas 2020, se Adobes webbsidor. – Flash var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har nästan varit nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det är gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash heter .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det är en företagsspecifik teknik som ägs av Adobe, det drar mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det som sagt känt att Adobe tänker sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 19 september 2020]