på 00-talet: förfalskat brev som uppgavs komma från banken Nordea, och som uppmanade bankens kunder att logga in på en falsk version av Nordeas webbsida. Syftet var att komma åt kundernas inloggningsuppgifter, alltså nätfiske (phishing). Även andra banker utsattes för motsvarande attacker, men Nordeas kunder var under åren 2006—2007 särskilt utsatta, troligen beroende på att Nordeas säkerhetssystem för internetkunder då ansågs vara det svagaste bland svenska banker. (Nordea använde då engångskoder på skrapkort.) Under 2008 införde Nordea ett säkrare system med dosor som genererade engångskoder, och som bara fungerar ihop med kundens bankkort, senare också bank-id. Sedan dess har Nordeabreven upphört. (Däremot har inte nätfiske i andra former upphört.)
[social manipulering] [ändrad 11 april 2018]