relä

  1. – i data­kommu­ni­ka­tion och radio­kommu­ni­ka­tion: an­ord­ning som skickar ett med­de­lande vidare oförändrat. – Se också öppet relä;
  2. – i reglerteknik: ström­brytare eller om­kopp­lare som slås av och på av en elektrisk impuls. I ett relä är det en me­ka­nisk an­ordning som byter läge så att strömmen leds en annan väg (eller bryts), men i en tran­sistor eller ett radio­rör är det ma­te­rians för­måga att leda elek­tri­ci­tet som förändras – ingen materia behöver flyttas. Ett relä kan i princip användas på samma sätt som en tran­sis­tor eller ett radiorör, men det är mycket lång­sammare. Några av de första datorerna, till exempel Mark I† och BARK†, använde reläer.
  3. – se reläattack.

– Böjning: ett relä, det reläet, flera reläer. På engelska: relay. Det engelska ordet betyder också stafett; to relay – skicka vidare, vidarebefordra.

[elektrisk ström] [elektronisk kommunikation] [ändrad 26 september 2018]