en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. I december 2022 ska han ha erkänt (men han hade då ännu inte ställts inför rätta). Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.
[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 19 december 2022]
skyldighet för kreditupplysningsföretag att skicka en kopia av kreditupplysningen till den det gäller varje gång som företaget lämnar ut en kreditupplysning till en kund. – Se kreditupplysningslagen, paragraf 11.
[betalningar] [10 januari 2020]
öppna banktjänster – möjlighet och rätt för utomstående företag att läsa och behandla kontouppgifter och andra data från banker och finansföretag. En följd av det är till exempel att en privatperson ska kunna uträtta sina bankärenden från ett program (en app) från ett annat företag än banken. Tjänster från flera banker och finansföretag ska kunna hanteras i samma app. Detta förutsätter att villkor för identifiering och dataskydd är uppfyllda. – Införandet av öppna banktjänster är en konsekvens av EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD 2.
[betalningar] [10 januari 2020]
digital currency electronic payment – en digital centralbankspeng från Kinas centralbank (www.pbc.gov). – DCEP, eller DC/EP, motsvarar Kinas valuta renminbi (RMB), även kallad yuan (CNY), med kursen 1:1. Den kallas också för e‑RMB och e-CNY. – I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den då gav ut digitala pengar, och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i augusti 2020 inleddes försöksverksamhet i några kinesiska provinser (se denna länk). Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja (vilket förhindrar dubbelspendering), men det är ingen kryptovaluta i strikt bemärkelse, eftersom det är centralbanken som kontrollerar den. Myndigheterna kommer att kunna kartlägga alla betalningar som görs med DCEP. – Utländska besökare på de olympiska vinterspelen i Beijing 2022 uppmuntras att betala med DCEP.– Om varför den kinesiska valutan ibland kallas för yuan, ibland för renminbi, se denna artikel i Investopedia.
[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [ändrad 29 december 2021]
(POS) – försäljningsplats, försäljningspunkt – den plats där kunden betalar för det som hon köper. Ordet används om kassaapparater, kortläsare och annan betalningsutrustning som säljaren har (point‑of‑sale terminals). På svenska används förkortningen POS ibland i denna betydelse. – Ordet försäljningsställe används, till skillnad från de två orden här ovanför, oftast om butiken, kiosken eller torgståndet.
[betalningar] [ändrad 18 december 2019]
beteckning på området runt den schweiziska staden Zug (stadtzug.ch), som i slutet av 2010‑talet satsar på att bli ett centrum för utveckling av kryptovalutor och blockkedjor. – Se cryptovalley.swiss.
[blockkedjor] [kryptovalutor] [platser] [11 december 2019]
beteckning på kryptovaluta som inte är stablecoin. Värdet av ett crypto coin är alltså inte knutet till en statlig valuta.
[kryptovalutor] [10 december 2019]
ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.
[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]
en betaltjänst som lanserades av Facebook i december 2019. Den kan användas för vissa köp och för betalningar från person till person. Facebook Pay är inledningsvis tillgängligt bara i USA. – Se Facebooks webbsidor. – Facebook Pay ska inte förväxlas med Facebooks planerade kryptovaluta Diem.
[betalningar] [ändrad 13 december 2020]
(kryptovaluta) – se Cyworld.
[kryptovalutor]