.nu

en landsdomän som hör ihop med öriket Niue (gov.nu) i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.

[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]

toppdomän

(top level domain, TLD)domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller .se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alterna­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotopp­domän är .bit. – Jämför med kryptodomäner.

[toppdomäner] [ändrad 9 december 2022]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]

DNS-attack

sabotage mot internets adressystem DNS. – Följden av ett sådant sabotage blir att adresser som computersweden.idg.se inte översätts korrekt till de sifferserier (IP‑adresser) som används för adressering i internets maskin­vara. Meddelanden och anrop till webbsidor hamnar därför fel eller kommer inte fram alls. Sabotaget görs genom dataintrång på de servrar, namn­servrar, som har tabeller (domännamnsdatabaser) över webb­adresser med motsvarande IP‑adresser. – Eftersom syftet oftast är att blockera en viss webbsida eller att olovligen styra om trafik till den webb­sidan till en annan webbsida talar man också om DNS‑kapning (DNS hijacking). DNS‑kapning påverkar inte den drabbade webbsidan, men leder till att den inte får några besökare.

[attacker] [domäner] [ändrad 5 september 2017]