toppdomän

(top level domain, TLD)domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Topp­domänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska topp­­­domänerna finns det öppna topp­­domäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för topp­domänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav regist­rera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alterna­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotopp­domän är bit (betydelse 2).

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se denna RFC (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [tecken] [ändrad 2 december 2019]

DNS-attack

sabotage mot internets adressystem DNS. – Följden av ett sådant sabotage blir att adresser som computersweden.idg.se inte översätts korrekt till de sifferserier (IP‑adresser) som används för adressering i internets maskin­vara. Meddelanden och anrop till webbsidor hamnar därför fel eller kommer inte fram alls. Sabotaget görs genom dataintrång på de servrar, namn­servrar, som har tabeller (domännamnsdatabaser) över webb­adresser med motsvarande IP‑adresser. – Eftersom syftet oftast är att blockera en viss webbsida eller att olovligen styra om trafik till den webb­sidan till en annan webbsida talar man också om DNS‑kapning (DNS hijacking). DNS‑kapning påverkar inte den drabbade webbsidan, men leder till att den inte får några besökare.

[attacker] [domäner] [ändrad 5 september 2017]