Kategori: innehållsfiltrering

innehållsfiltrering

[metod för] blockering av olämpligt material på internet. – Som olämpligt material kan räknas pornografi, bilder på sexuella övergrepp mot barn, näthat, politisk propaganda, oseriös marknadsföring, webbsidor som sprider skadeprogram och annat. Det beror på syftet med filtreringen. – Företag kan använda innehållsfiltrering för att inskränka de anställdas tillgång till olämpliga webbsidor på arbetstid. Skolor har ofta innehållsfiltrering. I flera amerikanska delstater har det införts (än så länge vilande) lagar om obligatorisk innehållsfiltrering på mobiltelefoner för personer under 18 år. Då är syftet främst att stoppa pornografi. – Innehållsfiltrering tillhandahålls som tjänst av flera företag, och kan också tillhandahållas av internet- och mobiloperatörer. En del stater, som Kina och Ryssland, har det som censur. – Ofta innebär innehållsfiltrering helt enkelt att ett antal redan kända sajter blockeras. Det finns också metoder för att genomsöka materialet och till exempel upptäcka pornografiska bilder – se client‑side scanning. – Innehållsfiltrering är inte särskilt effektivt. De användare som är intresserade av det som finns på de blockerade sajterna hittar det ändå, och de som inte är intresserade behöver ingen innehållsfiltrering. Det händer också att innehållsfiltrering slår fel, se till exempel Scunthorpeproblemet. – På engelska: content filtering.

[innehållsfiltrering] [30 mars 2023]

client-side scanning

(CSS) – granskning av bilder på mobiltelefon eller dator i syfte att upptäcka otillåtna motiv som sexuella övergrepp mot barn. – Granskningen görs av program på mobiltelefonen eller datorn (klienten), men bilderna jämförs med bilder som finns i en databas på en server. Bilder som finns på mobiltelefonen eller datorn skickas alltså över internet, om än i krypterad form, och kan skickas vidare till polisen. – 2021 meddelade Apple att företaget skulle införa client‑side scanning i iOS, operativsystemet för iPhone, i syfte att upptäcka bilder på sexuella övergrepp mot barn (CSAM). Detta möttes av protester, eftersom CSS, när det väl har införts, skulle kunna användas för att upptäcka vilket material som helst på enheten – bilder, text, ljud – och skicka det vidare till polis, underrättelsetjänst eller andra. – Se artikeln ”Bugs in our pockets: the risks of client-side scanning” (cl.cam.ac.uk…) av kända säkerhetsforskare som Ross Anderson, Whitfield Diffie, Ronald Rivest, Bruce Schneier med flera. – I december 2022 blev det känt att Apple inte kommer att införa client-side scanning.

[innehållsfiltrering] [iOS med flera] [övervakning] [ändrad 8 december 2022]

Qaznet Trust Network

ett certifikat som regeringen i Kazakstan 2019 ålade alla i landet att installera på sina datorer, och som har blockerats i de tre största webbläsarna. – Certifikatet ger myndigheterna möjlighet att se vilka webbsidor som invånarna besöker, och även att följa deras aktiviteter på sociala medier. Det har beskrivits som ett verktyg för en man‑i‑mitten‑attack, eftersom det gör att den kazakstanska regeringen kan avläsa krypterad kommunikation mellan medborgarna och ett antal övervakade webbplatser. Utan certifikatet kommer man inte åt de webbplatserna från Kazakstan. Men i augusti 2019 enades Apple, Google och Mozilla om att blockera certifikatet på sina webbläsare (Safari, Chrome och Firefox). Det innebär att personer som försöker hämta någon av de övervakade webbplatserna får upp ett varningsmeddelande. De får veta att de måste ta bort certifikatet för att komma åt webbplatsen ifråga. – Enligt uppgift har regeringen i Kazakstan tagit bort kravet på installation av Qaznet Trust Network. – Läs mer på Censored Planet – länk.

[censur] [innehållsfiltrering] [webben] [22 augusti 2019]

IP-blockering

lagstadgad skyldighet för internetoperatörer att blockera vissa IP‑adresser. Alltså en form av indirekt censur. Alla meddelanden till och från de berörda IP‑adresserna ska alltså stoppas. – IP‑blockering föreslogs i den så kallade Spelutredningen (2015—2017, se direktiv här) som ett sätt att hindra utländska webbspelbolag utan licens att nå kunder i Sverige. Detta mötte starka protester, inte minst från internetoperatörerna. – I andra länder används IP‑blockering för att stoppa politisk information och annat som ländernas olika regimer ogillar. – Kallas också för nätblockering. – När det gäller upphovsrättsligt skyddat material fastslog EU‑domstolen i juni 2017 att internetoperatörer som gör Pirate Bay och liknande sajter tillgängliga för sina kunder kan anses medskyldiga till intrång i upphovsrätten. Det innebär i praktiken att operatörerna kan åläggas att blockera Pirate Bay med flera. – Se detta pressmeddelande. – Se också felkod 451.

[censur] [innehållsfiltrering] [spel] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2017]

Platform for internet content selection

(PICS) – en inaktuell standard, fastställd 1996 av webbens ledningsgrupp W3C för innehållsmärkning av webbsidor. – PICS tillämpades i första hand på sidor som bedömdes som olämpliga för barn. Även andra kriterier kunde användas. Märkningen kunde sedan användas av filtreringsprogram. PICS avvecklades i början av 00‑talet. Det fick aldrig stor anslutning, bland annat för att det var för krångligt. PICS ersattes av ett annat system, POWDER (Protocol for web description resources), som även det har avvecklats.

[barn] [innehållsfiltrering] [nerlagt] [standarder] [webben] [ändrad 25 augusti 2021]

parental control

kanalspärr, barnspärr, innehållsfilter – teknisk möjlighet för föräldrar att hindra barn från att se vissa webbsidor eller tv-kanaler. Det finns två huvudmetoder:

  • – När det gäller tv-kanaler kan man spärra vissa kanaler (kanalspärr) eller spärra allt utom ett urval. Samma metod kan användas för att spärra webbsidor.
  • – För webbsidor finns också möjligheten att filtrera, det vill säga att ställa in webbläsaren så att den inte visar webbsidor som innehåller vissa ord.

[barn] [innehållsfiltrering] [ändrad 10 november 2018]