(MANA) – en experimentell processor som drar mycket lite ström eftersom den körs i temperaturer nära absoluta nollpunkten. – MANA har komponenter i metallen niob (Nb) som är supraledande i extremt låga temperaturer. Att den är supraledande innebär att den inte har något elektriskt motstånd, vilket förklarar den låga strömförbrukningen. Enligt uppgift är strömförbrukningen en åttiondel av vad motsvarande vanliga processorer drar. – MANA konstruerades av forskare vid institutet för avancerad vetenskap (ias.ynu.ac.jp) vid universitetet i Yokohama i Japan. Den presenterades i januari 2021. – En uppenbar nackdel är att processorn körs i en temperatur av 4,2 Kelvin, vilket motsvarar -269 grader. Det innebär att processorn troligen aldrig kommer att användas i persondatorer och hemelektronik, bara i servrar för större serverhallar. – Se artikel i IEEE Spectrum.
[experimentell teknik] [processorer] [25 januari 2021]
en metod för bildanalys som kan räkna ut vad som finns runt ett hörn. – CornerCameras har utvecklats som ett forskningsprojekt på MIT. En algoritm analyserar ljus och skuggor som kommer från det som finns runt hörnet och som kan ses vid hörnet på golvet och väggen som videokameran kan avbilda. Kameror kan upptäcka förändringar som är så små att människor inte märker dem. Med ledning av det kan systemet skapa en förenklad bild av det som finns runt hörnet. Det bör till exempel gå att upptäcka om någon rör sig i en korridor. Det går att göra i realtid med en vanlig digital videokamera. CornerCameras presenterades 2019 – se MIT:s webbsidor.
[bildbehandling] [experimentell teknik] [ändrad 26 september 2022]
(quantum supremacy) – kvantdatorers potentiella förmåga att lösa problem som i praktiken är omöjliga att lösa med klassiska datorer. Det gäller så kallade ohanterliga problem som skulle ta orimligt lång tid med klassiska datorer. (Problemen skulle vara möjliga att lösa med klassiska datorer om man hade obegränsat med tid till förfogande.) – I september 2019 gjorde Google anspråk på att ha realiserat kvantsuveränitet – se denna artikel i Nature. Enligt Google har företagets kvantdator med namnet Sycamore, bestående av 54 qubitar, på 200 sekunder hade löst ett problem som världens då snabbaste superdator (IBM:s Summit) skulle behöva tio tusen år för att lösa. – Googles anspråk ifrågasattes genast av forskare på IBM, som hävdar att Summit skulle kunna lösa problemet på två och en halv dag. Det är visserligen mycket mer tid än vad Googles kvantdator behövde, men inte så mycket att man kan säga att problemet i praktiken är omöjligt att lösa med klassiska datorer. (Se IBM Researchs blogg.) – Uttrycket quantum supremacy myntades 2012 av den amerikanska forskaren John Preskill (länk) i artikeln ”Quantum computing and the entanglement frontier” (länk).
[experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 1 november 2019]
en ”elektronisk tunga”, utvecklad av IBM Research i Zürich. Det är en anordning som med användning av sensorer och artificiell intelligens kan identifiera ämnen i vätskor. Systemet presenterades i juli 2019. – Läs mer i detta inlägg från IBM Researchs blogg (borttaget, men se video på YouTube).
[ai] [experimentell teknik] [ändrad 4 januari 2021]
hjärnpannband, hjärnband, hjärnluva – pannband eller annan huvudbonad som uppfångar elektriska signaler från bärarens hjärna. – Signalerna kan analyseras och tolkas och användas för att styra elektriska anordningar som proteser eller annat. Tekniken visades upp på mässan CES i januari 2017, och är fortfarande på teststadiet. – Användningen är alltså mer specifik och handgriplig än den hjärnskanning som sedan länge används i sjukvård och forskning.
[experimentell teknik] [ändrad 6 september 2019]
(artificial life) – efterliknande av biologiskt liv med datorprogram. Man försöker efterlikna sådant som ekosystem, sexuell fortplantning, evolution och näringskedjan. I framgångsrika experiment med artificiellt liv uppstår fenomen som programmerarna inte har förutsett (emergent beteende).
[forskning] [ändrad 22 maj 2020]
förkortat RLWE eller Ring-LWE – en krypteringsalgoritm som bedöms vara omöjlig att knäcka med kvantdatorer. – Google experimenterar 2016 med RLWE för att kunna konstruera kryptosystem som är framtidssäkra. De algoritmer som används för asymmetrisk kryptering på internet idag är praktiskt taget omöjliga att knäcka på rimlig tid med vanliga datorer (förutsatt att krypteringsnyckeln är tillräckligt lång), men om, eller när, det finns praktiskt användbara kvantdatorer tror många att de algoritmerna blir relativt enkla att knäcka. – Läs om matematiken i RLWE i Wikipedia. – Se också GitHub: länk.
[kryptering] [ändrad 29 juni 2020]
neuralt flor – ett föreslaget fint och tunt nät som skulle anbringas direkt på hjärnan och sedan fungera som ett gränssnitt mellan hjärnan och datorer. – Idén kommer från sciencefictionförfattaren Iain M Banks (länk), och togs 2016 upp av företagaren Elon Musk. Något liknande har testats på möss, se denna artikel.
[användargränssnitt] [experimentell teknik] [personlig integritet] [ändrad 30 januari 2018]