Ditherati

vilande blogg och nyhetsbrev med kuriösa men autentiska citat från ledande personer i Silicon Valley. – Ditherati har publicerats sedan början av 00‑talet av den amerikanska journalisten Owen Thomas (länk), fast ibland med långa uppehåll. – Se ditherati.com (senast uppdaterad 2016). – Namnet: Anspelar på digerati och andra ord på -rati. Förleden dither kan grovt över­sättas med ”[att vara] skakis”.

[bloggar] [kuriosa] [ord på -rati] [ändrad 25 oktober 2022]

Demeters lag

(Law of Demeter) – princip för systemutveckling, i synnerhet objektorienterad: varje del av systemet (varje objekt) ska veta så lite som möjligt om resten av systemet. Man kan se det som en tillämpning av principen need‑to‑know:

  1. – varje objekt ska bara ha kunskap om de andra objekt som det måste utbyta meddelanden med (dess ”vänner” eller ”grannar”);
  2. – ett objekt ska bara ta emot meddelanden från sina vänner (enligt punkt 1), inte från okända objekt;
  3. – ett objekt ska bara prata med sina vänner.

– Demeters lag formulerades 1987 av Demeterprojektet (länk) vid Northwestern University (länk) i Evanston i Illinois. Grundtanken är att uppbyggnaden av varje objekt så mycket som möjligt ska vara oberoende av hur andra objekt är uppbyggda. Det gör det relativt enkelt att byta ut objekt utan att systemet som helhet påverkas. Systemet blir också relativt överskådligt om man tillämpar Demeters lag. Nackdelen är att det blir omständligt att programmera metoder som kräver att ett objekt utbyter långväga meddelanden. – Demeters lag leder till lös bindning. – Demeterprojektet var uppkallat efter den grekiska gudinnan Demeter. – Läs också om Unixfilosofin.

[lagar] [systemutveckling] [ändrad 23 december 2017]

Iris Pear

ett program som framställer text med användning av textförslagen i iOS (autocomplete). Programmet skrevs av Christophe Bartneck (bartneck.de), professor i datavetenskap i Nya Zeeland. Han lyckades i oktober 2016 få en artikel om kärnfysik, författad av Iris Pear, antagen till en vetenskaplig konferens. I artikeln stod det bland annat: ”Nuclear energy is not a nuclear nuclear power to the nuclear nuclear program he added and the nuclear nuclear program is a good united state of the nuclear nuclear power program and the united way nuclear nuclear program nuclear.” (Mer här.) Det bör tilläggas att konferensen i fråga inte anses vara särskilt seriös.

[artificiell skenbar intelligens] [kuriosa] [ändrad 27 april 2020]

De grundläggande lagarna för mänsklig dumhet

De fem lagarna för mänsklig dumhet formulerades 1976 av den italienska professorn Carlo Cipolla (19222000):

  1. – Alla kommer oundvikligen alltid att underskatta antalet dumma människor som går lösa;
  2. – Sannolikheten för att en viss person är dum har inget att göra med andra egenskaper som personen har;
  3. – En dum person är en person som ställer till skada för en eller flera andra personer utan att själv vinna något på det; personen kanske till och med förlorar på det;
  4. – Icke-dumma personer underskattar alltid dumma personers förmåga att ställa till skada. I synnerhet glömmer icke-dumma personer ständigt att det alltid, överallt och under alla omständigheter är ett dyrt misstag att ha något att göra med dumma människor;
  5. – Dumma människor är de farligaste människorna.

– De fem lagarna får en mer ingående beskrivning i denna pdf. Test av de fem lagarna med agent-baserad simulering, se denna artikel. Cipolla gav också ut en bok om dumhet, The basic laws of human stupidity (1987). – Läs också om Dunning-Kruger-effekten.

[dumhet] [lagar] [ändrad 23 december 2017]

Clarkes lagar

  1. – ”När en framstående men äldre vetenskapsman påstår att något är möjligt har han med största sannolikhet rätt. När han påstår att något är omöjligt har han troligtvis fel”;
  2. – ”Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga”;
  3. – ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi.”

– De tre lagarna formulerades av sciencefictionförfattaren Arthur C Clarke (1917—2008, se Wikipedia). Två av dem publicerade han 1962 i boken Profiles of the future: An enquiry into the limits of the possible; alla tre fanns med 1973 i en reviderad upplaga av samma bok. Lag nummer tre är mest citerad.

[forskning och experimentell teknik] [lagar] [ändrad 2 maj 2017]

elektronisk person

Finns det legitimation?
Finns det legitimation?

föreslagen beteckning på robot. – Förslaget lades fram i juni 2016 i ett förslag till Europaparlamentet från Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. Utskottet föreslog att parlamentet ska anta en resolu­tion som rekommenderar beteckningen ”elektron­isk person” och att de elek­tron­iska personernas status ska regleras i lag. Förslaget möttes med hånskratt, och robotindustrin är också avvisande. – Läs förslaget här.

[juridik] [kuriosa] [robotar] [ändrad 1 juli 2019]