McAfee

  1. John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987 McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på whoismcafee.com;
  2. McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee 2010 för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – Se mcafee.com.

– IDG:s artiklar om McAfee: länk.

[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [24 juni 2021]

Minix

ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, utvecklat 1987 av den nederländska professorn Andrew Tanenbaum (länk) för användning i under­vis­ning. Version 3.0 av Minix släpptes i oktober 2005, och finns på denna webbplats. – Tanenbaum ville ge studenterna ett Unixliknande operativsystem som de kunde köra på sina egna datorer – fram till början av 1990‑talet kördes Unix annars bara på minidatorer och det som då kallades för arbetsstationer – och han ville att det skulle vara utan licens‑avgifter. Men när han publicerade käll­koden i sin lärobok Operating systems: Design and implementation, la förlaget på en mindre licensavgift. Senare reagerade Linus Torvalds på licensavgifterna för Minix och skrev därför Linux på en dator med Minix. Minix är numera gratis. – Påståenden om att Linux är ett Minixplagiat bestrids med emfas av Andrew Tanenbaum: båda operativsystemen liknar Unix, men de har olika inre struktur.

[unix] [ändrad 10 augusti 2019]

Hagström, Stig

Foto av Stig Hagström.
Stig Hagström. Foto: Stanford-universitetet.

(1932—2011) – svensk forskare, professor i fysik, forskningschef för materialutveckling på Xerox PARC 1976—1987, universitetskansler i Sverige 1992—1998, professor i materialvetenskap på Stanford, initiativtagare och chef för Stanford center for innovations in learning, SCIL, numera del av Human sciences and technology advanced research institute, H‑Star (länk). – Stanfords dödsruna över Stig Hagström finns här, och en intervju med Stig Hagström från 2006 finns här.

[personer] [stig hagström] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 27 april 2018]

Macintosh II

Mac II – den första Macen som var utformad som en typisk pc. – Mac II hade separat bildskärm och en liggande låda med processor, minne, hårddisk, diskett­enheter och plats för extrakort. Den kom 1987 och hade utvecklats utan Steve Jobs† vetskap: han hade velat att datorn skulle vara en enhet, som den första Macen, utan kortplatser och annat som krånglade till det. Jobs var också emot att datorn hade färg­skärm. Men när Mac II släpptes hade Jobs fått sparken från Apple. – Mac II i olika utföranden, främst Mac IIfx, var Apples dator för profession­ella användare fram till 1991, då Quadra‑serien kom. – Se apple-history.com. – Mac II ska inte förväxlas med Apple II†.

[persondatorer] [ändrad 19 juli 2021]

Quinn, Zoë

(1987) – en oberoende amerikansk datorspels­utvecklare. – Förutom för datorspel är Zoë Quinn känd som ofrivillig huvud­person i skandalen Gamergate 2014, där hon blev hotad med våldtäkt och mord. – Efter Gamer­gate var hon med och startade sajten Crash Override som ger stöd åt personer som utsätts för nätförföljelse. 2017 gav hon ut boken Crash override: How Gamergate (nearly) destroyed my life, and how we can win the fight against online hate (länk). – Hennes mest kända spel är Depression quest, ett textbaserat spel som återger hur det är att vara de­pri­me­rad (se depressionquest.com. Hon har också startat Game developer help list (länk), ett forum för spel­utvecklare. – Zoë Quinns webbsidor finns på unburntwitch.com.

[förföljelser] [personer] [spel] [ändrad 28 juni 2021]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med målet att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]

SXSW

förkortning av South by Southwest – en årlig konferens och festival för yrkesfolk inom underhåll­ning och medier, inklusive webben. Konferensen har anordnats sedan 1987 i Austin i Texas av före­taget SXSW. – Se sxsw.com. 2013–2015 anordnades också SXSW V2V i Las Vegas. (V2V uttolkades bland annat som visionaries to Vegas.)

[förkortningar på S] [konferenser] [ändrad 14 maj 2020]

Capability maturity model

(CMM) – en avvecklad modell för utvärdering och förbättring av systemutveck­ling som process, utvecklad inom SEMA-initiativet vid Carnegie Mellon-universitetet. CMM utvecklades 1987—1997, och har ersatts av Capability maturity model integration, CMMI. – Syftet med CMM var att göra programutveckling till en ingenjörs­mässig process (software engineering), som när man bygger en bro. Det har senare ifrågasatts ifall brobygge eller annat materiellt konstruktionsarbete är den bästa förebilden för programutveckling. – CMM klassade programutvecklande företags och myndigheters mogenhet i fem nivåer:

  1. – initial (slumpmässig, utan rutiner), även kallad chaotic;
  2. – repeatable (med styrning, baserad på erfarenheter);
  3. – defined (baserad på dokumenterade rutiner och procedurer);
  4. – managed (med löpande ingående utvärdering av både arbetet och resultatet) och:
  5. – optimizing (som ständigt tillvaratar erfarenheter och nya idéer för att förbättra arbetsgången och pröva nya lösningar).

– Företag kunde få sina program­utveck­lings­processer utvärderade och certifierade enligt CMM, men endast ett fåtal företag nådde den högsta nivån. Alla sådana certi­fi­eringar upphörde att gälla 2007. – CMM var också känt som SW-CMM – Capability maturity model for software.

[nerlagt] [systemutveckling] [ändrad 10 juni 2019]

Jacobson, Ivar

1939 – svensk expert på systemutveckling och objektorientering. – Ivar Jacobson deltog runt 1970 i utvecklingen av Ericssons AXE‑växel, och formulerade då principer för systemutveckling som anknöt till vad som senare blev känt som objektorienterad systemutveckling. Han blev särskilt känd för metodiken med användningsfall. Jacobson startade 1987 företaget Objectory som 1991 köptes av Ericsson och sedan, 1995, såldes vidare till amerikanska Rational, som i sin tur 2003 blev uppköpt av IBM. Under tiden på Rational utvecklade Jacobson tillsammans med två andra guruer inom objektorientering, Grady Booch och James Rumbaugh, UML, ett beskrivningsspåk för systemutveckling som blivit branschstandard. (De tre guruerna brukade kallas sig för ”The three amigos” efter en film med samma namn, se IMdB, länk.) De har också utvecklat Unified process. Se också practices. – Ivar Jacobson var vice vd på Rational men slutade strax efter dess uppgående i IBM för att bli fristående konsult. Han leder nu Ivar Jacobson International (ivarjacobson.com). – I början av 2010-talet har han tagit initiativ till Semat, ett enhetligt sätt att beskriva systemutvecklingsmetoder.

[it-historia] [ivar jacobson] [personer] [systemutveckling] [ändrad 12 augusti 2019]

VGA

Bild på VGA-kontakt, hane.
VGA-kontakt. Används för anslutning av bildskärm till dator.

Video graphics array – en äldre standardteknik för anslutning av bildskärmar till datorer. – VGA har efterträtts av andra standarder som klarar högre upplösning, men som ofta är bakåtkompatibla med VGA. De nya standarderna har ofta förkortningar som slutar på -GA. VGA-kontakten används fortfar­ande för anslutning av bildskärm till stationär dator. – VGA infördes 1987 av IBM, och anammades snabbt av andra tillverkare. Tekniken sparade utrymme i datorn, eftersom hela styrkretsen för bildskärmen rymdes på ett chipp i stället för, som tidigare, på ett kretskort. De flesta datorer kan fortfarande hantera VGA, men i de flesta samman­hang används nyare standarder. – VGA är en analog teknik som fortfarande används (2017). I slutet av 2005 föreslogs ett snabbare, digitalt gränssnitt för bildskärmar, UDI†, men det har inte slagit igenom. – Beteckningen VGA används ofta om en skärmupplösning på 640⨯480 punkter, men VGA klarar också andra format. VGA är också benämningen på en typ av kabel och kontakt.

[bildskärmar] [förkortningar på V] [upplösning] [ändrad 2 maj 2017]