Kategori: missbruk

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om missbruk av internet. Kategorin missbruk har underavdelningen spam.

spam account

– spamkonto:

  1. – konto som på Twitter eller andra sociala medier sköts av en mjukvarurobot. Sådana spamkonton skapas för att sprida desinformation, för att samla in information om användare eller för att göra reklam. Spamkonton får inte finnas enligt Twitters regler, och företaget uppgav i maj 2022 att det stänger av en halv miljon spamkonton varje dag (se twitter.com/paraga…). Spamkonton var en av de saker som gjorde Elon Musk tveksam till att köpa Twitter;
  2. – på Twitter och andra sociala medier: konto som har registrerats under falskt namn därför att innehavaren vill publicera pornografi eller annat som hen inte vill stå för;
  3. – en extra e‑postadress som man använder för att slippa oönskad reklam till sin vanliga e‑postadress. – Man anger den extra e‑postadressen i sammanhang där man måste ange en e‑postadress, men där man fruktar att resultatet bara blir en mängd oönskad e‑post (spam). Sedan kanske man aldrig kollar det kontot.

[bluff och båg] [e-post] [mjukvarurobotar] [sociala medier] [spam] [ändrad 14 november 2022]

copypasta

  1. – ett stycke text som sprids på sociala medier genom att det kopieras och klistras. Copypasta brukar räknas som ett slags spam. Det kan också ses som plagiat. I en del fall, när man väntar sig att läsarna är införstådda med att det är copypasta, är det ett slags skämt eller ett mem. – Ordet copypasta, som alltså är engelska, anspelar på copy–paste, men slutleden ska uttalas som pasta (spaghetti);
  2. – uttalat copypejsta: försvenskning av [to] copy and paste.

[spam] [ändrad 7 juni 2022]

frilista

(allowlist) – lista över sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning: e‑post från betrodda avsändare, program som får köras, etcetera. Frilista är en nyare term för vitlista (whitelist), som anses föra tankarna till rasistiska föreställningar. – Frilistning är alltså en omvändning av spärrlistning (tidigare: svartlistning) – upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. (Det finns också grålistning, som inte är ett mellanting.) – I spamfilter är en frilista en lista över avsändaradresser eller domäner: all e‑post från de avsändarna släpps förbi utan att innehållet analyseras av spamfiltret. E‑post från spärrlistade avsändare kontrolleras inte heller av spamfiltret utan kastas i papperskorgen direkt. De meddelanden som når spamfiltret är alltså varken frilistade eller spärrlistade, och kontrolleras därför av spamfiltret. – I maj 2020 meddelade brittiska National cyber security centre (ncsc.gov.uk) att den ska sluta använda termerna blacklist och whitelist. I stället ska det heta deny list och allow list, även stavat denylist och allowlist. – Se NCSC:s blogg.

[e-post] [it-säkerhet] [spamfilter] [30 maj 2021]

dot account

”punktkonto” – ett e‑postkonto som skiljer sig från andra enbart därför att det har, eller inte har, en eller flera punkter i namnet före snabel‑a:et. Exempel: för mariajohansson@epost.se är maria.johansson@epost.se ett punktkonto. – Punktkonton kan, åtminstone på Gmail, användas för att underlätta bedrägerier på internet. Gmail räknar nämligen alla punktkonton som samma e‑postkonto: punkterna ignoreras. (Se Gmails webbsidor.) wolfgangsebastianrembrandt@gmail.com räknas alltså som samma konto som wolfgang.sebastian.rembrandt@gmail.com eller som wolfgangsebas.tianrembrandt@gmail.com. Dessa tre punktkonton, och alla tänkbara varianter, går till samma inkorg i Gmail (om den finns). – Problemet är att många andra tjänster på internet däremot räknar punktkonton som olika konton. Det är därför möjligt för bedragare att registrera in många konton på samma tjänst med ett särskilt punktkonto för varje sådant konto. Tjänsteleverantören tror då att det finns många kontohavare, men i själva verket går alla meddelanden till samma Gmail‑inkorg. Typiska bedrägerier med punktkonton inbegriper falska identiteter, till exempel ansökningar om kreditkort och sociala förmåner: bedragaren gör massor av ansökningar och hoppas att en eller flera går igenom. Allt kan överblickas från ett enda konto.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [missbruk] [11 februari 2019]

DMARC

ett system för kontroll av att avsändaren av e‑post verkligen är den som står i Från‑fältet. – DMARC är alltså ett system för att försvåra utskick av spam med falsk avsändaradress (spoofing) eller andra bedrägliga mejl. – DMARC är baserat på Sender policy framework (SPF) och DKIM, och kan användas av organisationer som använder något av dessa system, eller båda. DMARC står för Domain‑based message authentication, reporting and conformance. – En beskrivning av hur DMARC fungerar finns på dmarc.org. – IDG:s artiklar om DMARC: länk.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [spam] [ändrad 15 juni 2022]

ADSP

(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]