Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om spam. Kategorin spam är en underavdelning av kategorin missbruk. Den har i sin tur underavdelningen spamfilter.
nedsättande om spammare. I synnerhet oerfarna spammare. Uttrycket chicken boner lär syfta på personer som sitter vid datorn och äter kycklinglår (och slänger de avätna benen på golvet). Det är känt sedan åtminstone 2009.
[illa omtyckta personer] [jargong] [spam] [11 februari 2023]
– spamkonto:
[bluff och båg] [e-post] [mjukvarurobotar] [sociala medier] [spam] [ändrad 14 november 2022]
[spam] [ändrad 7 juni 2022]
(allowlist) – lista över sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning: e‑post från betrodda avsändare, program som får köras, etcetera. Frilista är en nyare term för vitlista (whitelist), som anses föra tankarna till rasistiska föreställningar. – Frilistning är alltså en omvändning av spärrlistning (tidigare: svartlistning) – upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. (Det finns också grålistning, som inte är ett mellanting.) – I spamfilter är en frilista en lista över avsändaradresser eller domäner: all e‑post från de avsändarna släpps förbi utan att innehållet analyseras av spamfiltret. E‑post från spärrlistade avsändare kontrolleras inte heller av spamfiltret utan kastas i papperskorgen direkt. De meddelanden som når spamfiltret är alltså varken frilistade eller spärrlistade, och kontrolleras därför av spamfiltret. – I maj 2020 meddelade brittiska National cyber security centre (ncsc.gov.uk) att den ska sluta använda termerna blacklist och whitelist. I stället ska det heta deny list och allow list, även stavat denylist och allowlist. – Se NCSC:s blogg.
[e-post] [it-säkerhet] [spamfilter] [30 maj 2021]
– eller denylist – för svartlista – se spärrlista.
– eller allowlist – se frilista.
ett system för kontroll av att avsändaren av e‑post verkligen är den som står i Från‑fältet. – DMARC är alltså ett system för att försvåra utskick av spam med falsk avsändaradress (spoofing) eller andra bedrägliga mejl. – DMARC är baserat på Sender policy framework (SPF) och DKIM, och kan användas av organisationer som använder något av dessa system, eller båda. DMARC står för Domain‑based message authentication, reporting and conformance. – En beskrivning av hur DMARC fungerar finns på dmarc.org. – IDG:s artiklar om DMARC: länk.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [spam] [ändrad 15 juni 2022]
(author domain signing practices) – ett inaktuellt sätt för domäner att publicera sina rutiner för att signera utgående e‑post. – ADSP var ett valfritt tillägg till DKIM, ett system för att bekräfta att avsändaren av utgående e‑post är äkta (i syfte att försvåra utsändning av spam med falsk avsändaradress – spoofing). ADSP presenterades 2007, men förklarades ”historiskt” 2013, eftersom nästan ingen använde det.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på A] [inaktuellt] [spam] [ändrad 31 januari 2019]
(Bayesian filter) – spamfilter som använder bayesisk inferens för att avgöra vilka mejl som är spam och ska sorteras undan.
[spamfilter] [ändrad 1 juni 2021]
(troligen nerlagd) – en internettjänst som besvarar mejl från misstänkta bedragare med mångordiga men oanvändbara svar. – Re:scam är ett sätt att bekämpa så kallat nätfiske (phishing). Den som har fått ett mejl som verkar vara nätfiske (mejl som till exempel frågar efter kontouppgifter, eller erbjuder sexuella kontakter) kan vidarebefordra det till Re:scam, som då inleder en dialog med nätfiskaren från en tillfällig e‑postadress. Svaren skrivs av en dialogrobot och är utformade för att verka vara skrivna av människor, men de ger aldrig den information som bedragaren frågar efter. Målet är att hålla bedragaren sysselsatt med brevväxlingen så länge som möjligt. – Re:scam drivs av den nyazeeländska organisationen Netsafe (netsafe.org.nz), och finns på rescam.org (nere). – Se också scam och scam baiting. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co.
[dialogrobotar] [it-säkerhet] [spam] [ändrad 22 december 2022]