tecken som på bildskärm visar var nästa tecken hamnar när man skriver. Ofta ett lodrätt streck, eventuellt blinkande. Finns i ordbehandlare och kalkylark och måste skiljas från pekaren, annars hamnar inte texten där man tänkt sig. Man flyttar insättningspunkten genom att peka och klicka med musen. – På engelska: insertion point. – Insättningspunkt kan jämföras med markör(cursor), men termen insättningspunkt används i program med grafiskt användargränssnitt, medan termen markör var vanligare på den tiden då man inte använde mus och pekare.
– i it-säkerhet: pivoting – att ta sig vidare i ett nätverk som man har tagit sig in i på ett otillåtet sätt. – Ordet: Kommer via engelska från franska pivot, svängtapp, försvenskat till pivå. Det svenska verbet är pivotera – röra sig i cirkel (runt en tapp eller axel). – Se också (to) pivot.
program för beräkningar, utformat som ett rutnät. – Rutorna kallas för celler. I varje cell kan det finnas:
– ett fast tal som användaren har skrivit in;
– en formel som räknar ut ett tal utifrån värden i andra celler;
– det kan också finnas text och logiska operationer.
– Eftersom detta fungerar i flera led kan användaren genom att ändra ett enda inmatat värde i ett kalkylark starta en kedjereaktion, där många andra värden, som beror på formler, räknas om automatiskt. – Det första kalkylarket var VisiCalc† som utvecklades 1978—79 för Apple II†. Kalkylarket slog då igenom blixtsnabbt (se killer application), och är sedan länge oumbärligt på kontor. Sedan mitten av 1990‑talet är Microsoft Excel det dominerande kalkylarket. Tidigare ledde Lotus 1‑2‑3†. – På engelska: spreadsheet.
En av Oscar Reuterswärds ”omöjliga figurer”? Nej, märket för Ted Nelsons Zigzag.
ett system för att åskådliggöra och bearbeta relationer mellan data, utvecklat av Ted Nelson. – ZigZag ger stor flexibilitet jämfört med kalkylark, hierarkiska databaser och relationsdatabaser. Alla dessa kan realiseras som specialfall av ZigZag, liksom många andra strukturer och kombinationer av strukturer. Liksom kalkylark består ZigZag av celler, men i ZigZag behöver cellerna inte bara bilda ett rutnät på en plan yta, utan kan bilda andra former: de kan ha ett valfritt antal grannar och kan sättas samman i olika former, inte nödvändigtvis rätlinjigt ordnade. Celler kan till exempel bilda en slinga där den understa cellen sitter ihop med den översta. Man kan beskriva ZigZag som ett multidimensionellt icke‑euklidiskt rutnät. – Läs mer här.
(pivoting table) – i kalkylark: tabell där kolumner och spalter kan byta plats och flyttas mellan lodrätt och vågrätt. Alla data bibehålls, och beräkningar görs om vid behov. Eftersom lodrätt och vågrätt kan byta plats säger man att tabellen pivoterar. Det är en vanlig finess i kalkylark. I pivåtabeller kan man också gruppera om hierarkiska indelningar: i stället för att varje år delas in i månader kan man med ett par musklick spalta upp varje månad i år. (Praktiskt om man vill överblicka säsongsvariationer.) Det första kalkylarket med pivåtabeller, lanserat 1991, var Lotus† Improv, som utvecklades för NeXT‑datorn†. (Läs mer om Lotus Improv i Wikipedia.) Finesserna från Improv, som lades ner med NeXT, infördes senare i Lotus 1‑2‑3 och i Microsoft Excel.
det första kalkylarket. – VisiCalc utvecklades för Apple II† av Dan Bricklin(länk) och Bob Frankston(länk). Programmet, som kom 1979, anses vara det program som förvandlade hemdatorn från en hobbygrej till ett seriöst verktyg. Det kom också versioner för IBM PC†, Commodore† och Atari†. – VisiCalc såldes i 700 000 exemplar. Tillverkningen upphörde 1983. Då hade VisiCalc fått konkurrens av Lotus 1‑2‑3†, som allmänt ansågs mer kraftfullt och enklare att hantera. – En körbar version av VisiCalc, 1982 års modell, för pc kan laddas ner här. – Läs mer om VisiCalc på Dan Bricklins webbsidor.
– Cell – avvecklad processor för datorer och konsumentelektronik, utvecklad av IBM, Sony och Toshiba. Den tillverkades kommersiellt i olika utföranden från 2005, men 2009 meddelade IBM att konstruktionen skulle avvecklas, men ersättas av nya, liknande arkitekturer. (Se intervju i Ars Technica.) Processorn användes i Sonys PlayStation fram till 2013. – Cell var en flerkärnad 64‑bitarsprocessor. Kärnorna byggde på IBM:s Power‑processorer. – Cell var avsedd för flera operativsystem, och anpassad för uppspelning av video och musik. Den kallades ibland för STI Cell processor efter de tre företagen som har utvecklat den. Det fullständiga namnet var Cell broadband engine, förkortat CBE;
