måldata

datamängd som är det önskade resultatet av en programkörning. Datamängden som programkörningen bearbetar kallas för källdata – Måldata kan vara en datamängd som är definierad i begreppsliga termer, till exempel ”ta fram alla svenskar som har motorcykelkörkort”. När det gäller artificiell intelligens, som i maskininlärning eller artificiella neuronnät, kan måldata var ett eller flera kända värden: programkörningen går då ut på att träna programmet att räkna fram det önskade värdet. Källdata (eller träningsdata) kan då vara tiotusen bilder på ugglor, måldata är att programmet svarar uggla när det får se bild nummer 10 001 (testdata) på en uggla. – Det förutsätts att användaren har möjlighet att kontrollera att beräknade måldata motsvarar de ställda kraven (validering). – På engelska: target data.

[artificiell intelligens] [data] [programkörning] [4 januari 2018]

selektion

– val, urval:

  1. – i programkörning: programmets val mellan två eller flera alternativ (hopp) vid en punkt i programkörningen; valet bestäms vid varje enskild körning av utfallet av tidigare beräkningar eller av andra omständigheter som programmet känner till:
  2. – i statistik: urval – den del av den totala relevanta populationen som undersöks, och som man sedan drar slutsatser om hela populationen från. För att man ska kunna dra korrekta slutsatser måste urvalet / selektionen vara representativt för helheten, annars talar man om urvalsfel.

– På engelska: selection.

[programkörning] [statistik] [24 september 2018]

multiprogrammering

det att flera program körs samtidigt på en processor. – Eftersom processorn bara kan exekvera en instruktion i taget måste programmen turas om att använda processorn, men eftersom växling av program kan ske många gånger i sekunden verkar det för användaren som om programmen körs samtidigt. Numera talar man i stället om multikörning, på engelska multitasking. Multiprogrammering är en äldre teknik, och det finns skillnader mellan multiprogrammering och multikörning. En skillnad är att i multikörning är det processer, inte hela program, som delar på processorn. En annan skillnad är att multikörning har bättre funktioner för att se till att alla processer får tillgång till processorn utan att blockera varandra. Multiprogrammering gav effektivt utnyttjande av processorns tid, men var inte nödvändigtvis optimalt för programmen som kördes. – På engelska: multiprogramming.

[programkörning] [10 september 2018]

race condition

ett svårlöst problem vid programkörning: det att resultatet av programkörningen förändras beroende på tid och ordningsföljd för indata: det kan antingen bero på exakt på mikrosekunden när indata blir inlästa eller på i vilken ordning de blir inlästa. Detta förutsätts vara något som programmeraren inte kan påverka. – Race conditions nämns ofta som exempel på heisenbuggar: när man försöker rätta till dem försvinner de – för att senare återkomma. Att förebygga och rätta till race conditions är ett klassiskt problem i datorvetenskap. (Se också funnel.) Någon etablerad svensk översättning av race condition finns inte, förutom den ovanliga termen loppskick med oklar förklaring. – Jämför med data race, se kapplöpning.

[datorvetenskap] [programkörning] [ändrad 17 maj 2020]

kapplöpning

datakapplöpning, kapplöpningsproblem, på engelska: data race – det att två eller flera trådar i samma process samtidigt försöker få tillgång till samma del av minnet. Om den ena tråden ska läsa och den andra ska skriva kan resultatet bli helt olika, beroende på vilken tråd som kommer åt minnet först. – Läs också om race condition.

[programkörning] [28 maj 2018]

hämta

(fetch) – grundläggande operation i körning av datorprogram: hämta nästa instruktion från arbetsminnet. – Man talar i programkörning om hämtcykeln: 

  • – hämta nästa instruktion från minnet;
  • – läs och tolka den (fastställ vilka operationer den föreskriver) och:
  • – verkställ.

– Gå sedan vidare till nästa instruktion. – Hämtcykeln heter på engelska fetch cycle eller fetch-decode-execute cycle.

[programkörning] [6 maj 2018]