i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt bindestreck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).
- – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
- – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]
en term som används i två betydelser som inte är förenliga:
- – avstavningsbindestreck – synligt bindestreck som sätts in när man behöver avstava ett ord, men inte annars. Alltså inte ett bindestreck som ingår i ordet eller namnet. Det är den betydelse av engelska soft hyphen som används i äldre typografi;
- – mjukt bindestreck – ”osynligt” tecken som sätts in i datoriserad textsättning för att markera var ett ord kan avstavas (med ett synligt bindestreck) om det behövs. Kallas på engelska också för discretionary hyphen, vilket är en bättre term eftersom den är entydig.
[tecken] [ändrad 4 april 2020]
bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transportforskningsinstitut”, ”låg- och mellanstadiet”, ”Mac- och pc‑användare”. – Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens vägforskningsinstitut och transportforskningsinstitut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac‑användare och pc‑användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas.
[tecken] [ändrad 22 november 2017]
ett program som låter människor tolka inskannad text som visas för dem som så kallade captcha – ett slags robotfilter. – En captcha består av deformerade, svårlästa bokstäver och siffror som besökare på en webbsida måste tolka och skriva in i ett fält vid inloggning. Syftet är att hindra automatiserade program från att logga in – man utgår från att de inte klarar uppgiften. – Recaptcha är speciellt genom att det använder text från inskannade sidor från böcker, tidningar eller handskrifter. Metoden förutsätter att om flera användare tolkar samma inskannade text på samma sätt är tolkningen förmodligen korrekt. Syftet är att göra inlästa texter maskinläsbara, så att de blir sökbara på internet. Bland annat ska alla nummer av New York Times sedan starten läggas ut på internet och göras sökbara med hjälp av Recaptcha. – Metoden utvecklades av professor Luis von Ahn (länk). Företaget bakom Recaptcha köptes i september 2009 av Google. – I december 2014 lanserade Google No captcha recaptcha, ett robotfilter som bland annat kräver att användaren identifierar bilder på djur. – Se Googles webbsidor.
[inloggning] [språkteknik] [ändrad 19 augusti 2019]
textmassa som används i layoutskisser för att markera plats för brödtext. – En välkänd exempeltext är lorem ipsum, en förvrängd latinsk text som länge har använts på engelska. – För att layoutskissen ska se realistisk ut bör en exempeltext se ut som om den bestod av riktiga ord och meningar. Men för att betraktaren inte ska distraheras av textens innehåll väljer man en text som är obegriplig för läsaren, eller åtminstone ointressant. – Eftersom den latinska texten i lorem ipsum inte ser ut som svensk brödtext – till exempel saknas Å, Ä och Ö – har grafikern Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden) utformat en svensk exempeltext som börjar Träutensilierna i ett tryckeri äro ingalunda…. – På engelska: dummy text eller filler text
[typografi] [ändrad 25 maj 2020]
bindestreck (divis) som ingår i ett ord, en sifferserie eller annan teckenföljd som inte bör delas upp på två rader. – Till exempel bör telefonnummer som 08‑453 60 00 stå på en enda rad. Icke radbrytande bindestreck kodas i HTML som ‑. (Instruktionen <NOBR> används knappast längre och fungerar sällan.) En del ordbehandlare har särskilda kommandon för icke radbrytande bindestreck. Även: icke avstavande bindestreck. – På engelska: non‑breaking hyphen. – Påpekande: I en del webbläsare ersätts icke radbrytande bindestreck med ☒ (fast vitt kryss på svart botten). Detta upptäcktes i februari 2023 och gällde då webbläsare baserade på Google Chrome.
[typografi] [ändrad 5 februari 2023]
Body of European regulators for electronic communications – ett EU‑organ som verkar för utveckling av mobiltelefonin. BEREC verkar för samordning och samarbete mellan EU‑länderna när det gäller nätverk och tjänster. BEREC grundades 2010 och ersatte det tidigare organet ERG (European regulators group). – Se berec.europa.eu.
[förkortningar på B] [mobilt] [ändrad 17 oktober 2019]