My AI

  1. – en dialogrobot från Snapchat, baserad på artificiell intelligens. Kallas på svenska för Mitt AI. – Varje användare av Snapchat kan skaffa en personlig instans av My AI och få hjälp av den. My AI kan svara på frågor och komma med förslag. – Liksom andra textgeneratorer är My AI en tillämpning av maskininlärning. Den har tränats på enorma mängder text från internet och lärt sig att generera text som kan verka vara skriven av en människa och som kan ge rimliga svar på frågor (se stokastisk papegoja). Tekniken kommer från ChatGPT. – My AI släpptes för Snapchats användare i mars 2023. – Liksom andra dialogrobotar har den utsatts för kritik, eftersom den tenderar att reproducera rasistiska, fördomsfulla och hatiska åsikter som den har hämtat in från nätet. My AI pusslar helt enkelt ihop ord och fraser som ofta förekommer i närheten av varandra i enlighet med grammatiska regler (se stor språkmodell). – Snapchat råder användarna att ta vad My AI skriver ”med en nypa salt” och att anmäla oacceptabla yttranden. – Se Snapchats webbsidor;
  2. My AI är också en svensk social plattform för personer som arbetar med artificiell intelligens. Den drivs av organisationen AI Sweden (ai.se). – Se my.ai.se.

[ai] [dialogrobotar] [generativt språk] [sociala medier] [19 maj 2023]

stokastisk papegoja

kritisk beteckning på textgeneratorer baserade på stora språkmodeller:

  • – Papegoja därför att textgeneratorer sammanfogar yttranden med sannolikhetsbaserade metoder utan att ”förstå” vad de skriver. De har inte heller någon insikt i vad den mänskliga läsaren har för förkunskaper eller underförstådda förväntningar. En chatt med en dialogrobot som ChatGPT är därför inte som ett samtal mellan människor;
  • Stokastisk därför att det ingår ett element av slumpmässighet. Textgeneratorn utgår från en enorm mängd text, insamlad från internet, och väljer ut ord och fraser som verkar passa till den mänskliga användarens fråga med en kombination av sannolikhetsanalys och slumpmässigt urval.

– Uttrycket stokastisk papegoja användes i artikeln ”On the dangers of stochastic parrots: Can language models be too big?” från 2021 av bland andra Timrit Gebru och Shmargaret Schmitchell: dl.acm.org/doi…

[generativ ai] [generativt språk] [ändrad 26 april 2023]

Kosmos-1

ett språksystem som kan känna igen, beskriva och bearbeta innehållet i bilder. – Kosmos‑1 kan enligt uppgift ge förklaringar till sådant som visas på bilder (”varför gråter pojken?”), lösa matematiska uppgifter som visas på foton, klara bildbaserade IQ‑test, beskriva frisyrer och läsa av klockor och mätinstrument från bilder. Kosmos‑1 har utvecklats av Microsoft och visades upp i mars 2023. Det är en så kallad stor språkmodell. – Se artikel i Ars Technica och denna vetenskapliga artikel: arxiv.org/abs…. – IDG:s artiklar om Kosmos‑1: länk.

[generativ ai] [generativt språk] [5 mars 2023]

Antkare, Ike

en icke existerande forskare som 2010 var en av världens mest citerade vetenskapsmän. – ”Ike Antkare” (I can’t care) skapades av datorforskaren Cyril Labbé (länk). Labbé publicerade över 100 artiklar under ”Ike Antkares” namn. Alla var skrivna av textgeneratorn SCIgen och saknade vettigt innehåll. Men artiklarna innehöll massor med källhänvisningar till varandra. (Det är däremot osäkert ifall någon forskare faktiskt hade läst artiklarna.) Resultatet blev att ”Ike Antkare” fick hög placering i h‑index, ett rankningssystem för vetenskapsmän. ”Ike Antkare” var som högst nummer 21 på listan – högre än Albert Einstein. – Labbés syfte var att visa att rankningssystem som h‑index är värdelösa. – Se artikeln ”Ike Antkare one of the great stars in the scientific firmament” (länk) av Cyril Labbé. – Cyril Labbé har avslöjat ett stort antal publicerade ”vetenskapliga” artiklar som i själva verket är producerade av SCIgen. Han har utvecklat ett program som känner igen sådana artiklar – se scigendetection.imag.fr.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [generativt språk] [1 mars 2023]

ChatGPT

ett AI‑baserat system som kan generera texter som verkar vara skrivna av människor. – ChatGPT kan föra en skriftlig dialog (chatta) med en människa. Det kan också på begäran framställa längre texter, som akademiska uppsatser, om olika ämnen med trovärdigt resultat. Det kan också översätta. – ChatGPT (skrivs också Chat GPT) har utvecklats av företaget OpenAI och släpptes i november 2022. Det är en vidareutveckling av GPT‑3. – Det uppges i januari 2023 att Microsoft, som är delägare i OpenAI, kommer att integrera ChatGPT i sökmotorn Bing. – Abonnemangstjänsten ChatGPT+ tillkännagavs i februari 2023. Den är inledningsvis bara tillgänglig i USA. Se openai.com/blog…. – I grunden har ChatGPT ingen förståelse av vad det skriver, eller av vad den mänskliga motparten skriver. Systemet bygger på maskininlärning baserad på enorma insamlade textmängder och sammanställning och modifiering av passande textbitar (se stokastisk papegoja). Men till skillnad från liknande system kan ChatGPT ”hålla sig till ämnet”. I en chatt kommer det till exempel ihåg vad det har skrivit tidigare. – Det finns en uppenbar risk att studenter och andra använder ChatGPT för att skriva fuskuppsatser – läs om GPTZero. – Sångaren och låtskrivaren Nick Cave sågar ChatGPT: redhandfiles.com…. – Se chatgptonline.net. – IDG:s artiklar om ChatGPT: länk.

[chatt] [generativ AI] [generativt språk] [ändrad 26 april 2023]

stor språkmodell

(large language model, LLM) – program som framställer texter baserade på mycket stora textmängder. – Texterna kan verka vara skrivna av människor och de handlar om givna ämnen. De är en sammanställningar av utdrag ur ett stort antal texter. – Stora språkmodeller är en fortsättning på språkmodeller (language models) som, enkelt uttryckt, är program som fyller i nästa ord i en mening (textförslag), baserat på statistisk analys av annan text. Ju mer text programmet har att utgå från, desto bättre blir förslagen. I stora språkmodeller handlar det inte bara om nästa ord, utan om hela fraser. Underlaget kan vara miljoner texter hämtade från Google eller Wikipedia. Stora språkmodeller kan generera hela uppsatser och artiklar. De kan verka vara skrivna av människor, men det har påpekats att texterna brukar bli tråkiga och livlösa. Ett annat problem är att stora språkmodeller kritiklöst tar in fördomar och desinformation från de stora textmängder som de utgår ifrån. Ytterligare ett problem är att studenter kan använda sådana program för att fuska när de ska lämna in uppsatser. – En känd stor språkmodell är GPT-3.

[generativt språk] [11 december 2022]

LaMDA

en dialogrobot från Google. – LaMDA, som presenterades 2021, har utvecklats för att efterlikna riktiga, informella samtal mellan människor. Det innebär att ett samtal kan handla om en sak i början för att sedan handla om något helt annat, och så vidare. Tidigare dialogrobotar kan inte byta spår på det sättet. – LaMDA står för Language model for dialog applications. LaMDA är basen för dialogroboten Bard som Google presenterade i februari 2023. – En forskare på Google, Blake Lemoine (cajundiscordian.medium.com), stängdes i juni 2022 av från sitt arbete, men med lön, efter att han påstått att LaMDA är en tänkande och kännande varelse. Lemoine har också publicerat dialoger med LaMDA utan tillåtelse och försökt anlita en advokat som ska representera LaMDA. – Se Googles blogg (blog.google…) och denna vetenskapliga artikel: arxiv.org/pdf….– Lemoine avskedades i juli 2022. – Läs också om PaLM. – LaMDA ska inte förväxlas med lambda.

[dialogrobotar] [generativ AI] [generativt språk] [ändrad 7 februari 2023]

GPT-3

ett system som kan producera text som verkar vara skriven av människor. – GPT‑3 bygger på ett enormt system för maskininlärning, baserat på mängder av autentisk text. Om en användare matar in början på en text ger GPT‑3 förslag om hur texten ska fortsätta. Man kan också ge GPT‑3 förebilder för den text man önskar få skriven. Systemet fungerar utan mänsklig handledning. – Ett problem, som påpekades av forskare kort efter att GPT‑3 presenterades (se denna länk), är att systemet kan producera alla slags text. Det kan alltså framställa falska nyheter, spam och näthat – allt baserat på inslag i de väldiga textmassor, insamlade från internet, som används för maskininlärningen. – GPT‑3 presenterades 2020, och är utvecklat av företaget OpenAI. Samma år köpte Microsoft exklusiv licens till GPT‑3. Andra kan använda GPT‑3 genom ett API, men bara Microsoft har tillgång till det underliggande systemet. GPT står för generative pre‑trained transformer. Det finns två tidigare liknande system. Ibland talar man om GPT-n. – Läs också om ChatGPT. – Se openai.com/blog/openai-api.

[förkortningar på G] [generativ AI] [generativt språk] [ändrad 12 januari 2023]

Bard

  1. – en AI-baserad dialogrobot från Google. – Bard uppges kunna föra vettiga samtal om många olika ämnen med människor. Den presenterades i februari 2023, och var då tillgänglig bara för utvalda specialister. Bard är baserad på språkmodellen LaMDA. Bard konkurrerar med andra dialogrobotar som ChatGPT. – Se Googles blogg. – Läs också om PaLM;
  2. BARDförkortning för braille and audio reading down­load.

[förkortningar på B] [generativ AI] [generativt språk] [tillgängligt] [ändrad 7 februari 2023]

SCIgen

ett program som automatiskt skriver sken­bart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en veten­skaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. Den schweiziska forskaren Cyril Labbé har utvecklat ett program som känner igen SCIgen-producerade artiklar – se scigendetection.imag.fr. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, om robotför­fattare och Ike Antkare samt om Eliza.

[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 1 mars 2023]