– se Fire.
Kategori: surfplattor
Samjiyon
en nordkoreansk surfplatta. Den säljs laddad med e‑böcker och spel, men saknar anslutning till internet. – Se bloggen North Korea Tech (länk).
[surfplattor] [ändrad 9 september 2017]
Nexus 10
en surfplatta från Google. Kom i butikerna i november 2012 och säljs fortfarande (2018). Den har tiotumsskärm, därav beteckningen, och hög upplösning. Tillverkas av Samsung och ingår i Googles Nexus†-serie. (Google har avvecklat varumärket Nexus, men Samsung fortsatte att tillverka Nexus 10 några år.)
[surfplattor] [ändrad 9 oktober 2018]
iPad
en handhållen pekdator utan tangentbord (surfplatta) från Apple, först uppvisad i januari 2010. – iPad består av en platt pekskärm med all elektronik inbyggd, och med trådlös kommunikation genom wi‑fi och, i dyrare modeller, med 3g. En mindre variant, iPad Mini med 7,9‑tums bildskärm, kom i november 2012. Och i september 2015 kom iPad Pro. – iPad har ett virtuellt tangentbord, men ett materiellt tangentbord kan också anslutas. Operativsystemet var först iOS, samma variant av macOS som används i iPhone, men från 2019 är det iPadOS, som i sin tur är en variant av iOS. – iPad lanserades samtidigt som Apple startade en tjänst för e‑böcker, iBooks, numera Apple Books. iPad är alltså utformad för att kunna användas som läsplatta. – Se apple.com/ipad. – Se också pad. Kallas på svenska ibland för padda. – Förväxla inte iPad med musikspelaren iPod†.
[ios med flera] [surfplattor] [ändrad den 1 juli 2020]
PC-platta ⇢
– annat ord för hybriddator.
Ubuntu on tablets
en nerlagd version av operativsystemet Ubuntu för surfplattor. – Ubuntu on tablets visades först upp i februari 2013. Satsningen på Ubuntu för surfplattor och smarta mobiler avslutades definitivt i april 2017. Se detta uttalande från Ubuntus högste chef Mark Shuttleworth. – Se ubuntu.com/tablet (stängd).
[nerlagt] [surfplattor] [ubuntu] [ändrad 12 april 2017]
paddpejling
skämtsamt om kontroll av eventuellt innehav av surfplatta (så kallad padda). – Ordet paddpejling anspelar på tv‑pejling, alltså sökande efter tv‑apparater, vars ägare inte har betalat tv-avgift, med hjälp av elektroniska mätinstrument. (Något som inte har förekommit sedan 1990‑talet). – Surfplattor och persondatorer belades i februari 2013 med tv‑avgift, men det avskaffades i juni 2014.
[surfplattor] [tv] [ändrad 6 december 2018]
XO-3
en planerad men aldrig tillverkad hundradollarsdator i surfplatte-version. (Se One laptop per child.) – Utvecklingen av XO‑3 lades ner i november 2012. I stället kom under 2013 XO‑4 och XO‑4 Touch. – XO‑3 var tänkt att likna Apples iPad: alltså en dator som består av enbart en pekskärm med ett virtuellt tangentbord. – Se wiki.laptop.org/go/XO-3 och denna video på YouTube. – Jämför med XO‑1.
[aldrig realiserad] [barn] [one laptop per child] [surfplattor] [utbildning] [ändrad 15 november 2018]
Nexus
avvecklat varumärke för smarta mobiler och surfplattor från Google. Det användes fram till den 4 oktober 2016, då det ersattes av varumärket Pixel. – Telefonerna kallades ibland för Google Phone, men det var inget varumärke. De hade operativsystemet Android, och kunde ses som förebilder för andra tillverkare som använder Android i sina produkter. – Nexus / Pixel‑enheterna tillverkas av andra företag, oftast HTC, enligt Googles specifikationer. – Den första mobiltelefonen med namnet Nexus var Nexus One† från 2010. Den följdes av Nexus S, Nexus 4, Nexus 5 och Nexus 6. Den första surfplattan med namnet Nexus var Nexus 7 från 2012, samma år följd av Nexus 10. Nexus Q var en kortlivad spelare för strömmande medier. Den såldes några månader 2012 i USA, och drogs sedan in. Men 2015 kom Google Nexus Player†. – Se google.com/nexus. – Namnet: Nexus är latin för sammanknytning, förbindelse. Men det är också varumärke för en serie androider i Philip K Dicks roman Androidens drömmar (Do androids dream of electric sheep – underlag för filmen Blade runner) från 1968. – Google ägde 2011—2014 också Motorola Mobility, som utvecklade mobiltelefonen Moto X.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [surfplattor] [ändrad 9 juni 2020]
Aakash
en surfplatta som skulle säljas i Indien till studenter till lågt pris. – Aakash lanserades 2012, och såldes först för ungefär 350 kronor till studerande, men målet sades vara att få ner priset till ungefär 250 kronor. Tillverkare var det brittisk‑kanadensiska företaget Datawind. På ett tidigt stadium uppstod problem med tillverkningsvolym, att hålla det utlovade priset och att klara de utlovade specifikationerna. Det är oklart om några Aakash‑surfplattor har levererats efter 2012. – Aakash hade Android som operativsystem. Aakash, som är hindi för himmel, kallades först för Sakshat. Det var en fortsättning på den indiska satsning på lågprisdatorer som började med Simputer†. – Se ubislate.co.uk (senast uppdaterad 2014).
[inaktuellt] [lågprisprodukter] [surfplattor] [ändrad 28 juli 2020]