Pyongyang Racer

datorspel där man ska köra bil i Nordkoreas huvudstad Pyongyang. Man får inte köra för fort, man får inte krocka och man måste se till att ha bensin. Spelet utvecklades 2012 av nordkoreanska studenter och finns på pyongyangracer.co.

[nordkorea] [spel] [9 september 2017]

Wannacry

utpressningstrojan som i maj 2017 gjorde den dittills kanske mest omfattande attacken mot datorer i hela världen. Den utnyttjade en sårbarhet i Windows. Vilka som låg bakom attacken var länge okänt, men i juni 2017 uppgavs att NSA anser att Nordkorea ligger bakom, se denna artikel. – Attacken inleddes den 12 maj, och hade samma dag drabbat uppskattningsvis 230 000 datorer i 150 länder. De drabbade uppmanades i ett budskap på datorns bildskärm att betala motsvarande 300 dollar i bitcoin för att kunna an­vända sina datorer igen. – Spridningen av Wanna­cry bromsades den 13 maj av en pro­gram­me­r­are som upptäckte att Wanna­cry hade en inbyggd avstängningsmekanism, som pro­gram­me­ra­ren framgångs­rikt använde – se denna artikelMalwareTech. (Samma programmer­are greps i augusti 2017 i USA misstänkt för att ha sålt banktrojanen Kronos.) – Sår­bar­heten i Windows upptäcktes först av NSA, som hem­lig­höll den, även för Micro­soft, och i stället utvecklade attackmetoden EternalBlue för att kunna göra intrång i Windows-system. Hackargruppen Shadow Brokers kom över koden till EternalBlue och släppte den i april 2017. Det är troligen den koden som har använts i attacken. Micro­soft hade också upptäckt sår­bar­heten, och hade redan i mars 2017 skickat ut en patch som oskad­lig­gjorde EternalBlue, men många organisationer hade inte in­stal­le­rat den. Dess­utom använder många företag fortfarande Windows XP, som Microsoft inte längre underhåller, och alltså inte heller skickar ut patchar till. (Fast Microsoft gjorde ett undantag och skickade efter attacken ut en patch mot Wannacry för Windows XP.) Microsoft har riktat hård kritik mot NSA för att NSA hemlighöll sårbarheten, se detta inlägg på Micro­softs officiella blogg. – Wannacry spreds på flera sätt: som virus och genom nätfiske. När det har in­fek­te­rat ett it‑system sprids det som en mask. – Wannacry kallas också för Wannacrypt, WannaCrypt0r, Wanna Decryptor och WCRY.

[attacker] [skadeprogram] [ändrad 8 augusti 2017]

Glorious leader

ett planerat men aldrig förverkligat datorspel med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un som huvud­person. Han skulle i spelet bland annat bränna USA:s flagga, skjuta amerikaner samt rida på nar­valar och enhörningar. Spelet skulle finansieras genom insamling på Kick­starter. Men före­taget som utvecklade spelet, amerikanska Money­horse (moneyhorsegames.com, nere sedan februari 2018), utsattes i januari 2015 för nät­attacker. En stor del av det utvecklade materialet för­stördes, och utvecklarnas datorer blockerades. Spelet kommer därför troligen aldrig att göras klart. Se pressmeddelande från Moneyhorse. – En för­hands­titt på Glorious leader finns på YouTube (länk).

[nerlagt] [spel] [ändrad 11 december 2018]

Bureau 121

engelsk beteckning på Nord­koreas påstådda armé av it-specia­lister. – Bureau 121 har enligt syd­kore­anska upp­gifter sex tusen experter anställda i januari 2015. Enligt vissa källor arbetar Bureau 121 från Shenyang i Kina (där det är lättare att komma åt internet än i Nord­korea). – Bureau 121 uppges vara specialiserad på internet­sabotage, och antas ligga bakom at­tack­erna 2014 i sam­band med premiären på Holly­wood­filmen The Inter­view (länk), som handlade om ett mord­försök på Nord­koreas ledare Kim Jong Un. – Huvud­uppgiften påstås vara att för­bereda sabotage mot Syd­koreas infra­struktur om det blir krig (se cyber­krig­föring). Någon infor­ma­tion från Nord­­korea om Bureau 121 finns givet­vis inte, utan infor­ma­tionen kommer från av­hoppare.

[attacker] [nordkorea] [krig] [ändrad 9 september 2017]

Arirang

en nordkoreansk mobiltelefon. Operativsystemet bygger troligen på Android. Nordkorea har ett eget 3g-nät, Koryolink, som till 75 procent ägs av egyptiska Orascom. 25 procent ägs av nordkoreanska post- och televerket. Koryolink ger, trots att det är ett 3g-nät, inte tillgång till internet. – Namnet: Arirang är en koreansk folkvisa som handlar om ett bergspass med samma namn. Den räknas som Koreas (båda delarna) inofficiella nationalsång.

[android] [mobiltelefoner] [ändrad 9 september 2017]

Pirate Bay

Pirate Bays symbol: ett segelfartyg med piratmärket på storseglet. Men i stället för en dödskalle och korslagda benknotor är det en bandkassett och korslagda benknotor.
Lägg märke till band­kassetten på seglet.

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av pirat­kopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polis­razzia som genom­fördes på begäran av USA:s regering. Rätte­gång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gott­frid Svartholm Warg, till ett års fängelse var­dera och till att betala 30 miljoner kronor i skade­stånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rätte­gången för spec­trial, skåde­­process. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl be­varad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webb­plats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webb­sajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som för­utom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklag­a­ren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tings­rätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webb­­sidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med bittorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker-sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående.  – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter av­slöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nord­­korea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall och skandaler] [upphovsrätt] [ändrad 21 november 2018]

Kwangmyong

hårt kontrollerat nordkoreanskt datornät med e‑post, nyheter och en sökmotor. Det är tillgängligt gratis för alla som har en dator, men det ger bara tillgång till information som regimen har godkänt. Enligt uppgift kommer användarna åt ungefär 5 500 webbsajter från andra länder. En läcka i september 2016 visade att det finns 28 webbsajter i Nordkorea. – Se också Red Star OS. – Namnet Kwangmyong översätts ibland med ”Bright”.

[nordkorea] [nätverk] [ändrad 9 september 2017]