Artiklar i IDG:s ordlista som handlar om tryckning och om utskrifter i större skala. Kategorin tryckning är en underavdelning av kategorin bokutgivning. – Se också kategorin typografi.
det sätt att blanda färg som används i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm. – Subtraktiv färgblandning är det som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alternativet heter additiv färgblandning (rött ljus blandat med grönt ljus blir gult). – Subtraktiv färgblandning innebär att färgämnen blandas på en yta, som oftast är vit. De blandade färgämnena belyses med dagsljus eller med inomhusbelysning. I subtraktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett godtagbart sätt. Vitt kan man få av bakgrunden. (Se också fyrfärgstryck.) Det kallas för subtraktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.
– förkortning för cyan, magenta, yellow, black (som förkortas K). – Det är de fyra färger som används i fyrfärgstryck, både i tryckerier och i färgskrivare. Genom att blanda dem i olika proportioner får man fram approximationer av alla andra kulörer. Sättet att blanda färgerna kallas för subtraktiv färgblandning. – Att cmyka (uttalas ”smyka”) en bild är att färgseparera den för fyrfärgstryck. För var och en av de fyra tryckplåtar, en i varje färg, som behövs per sida i fyrfärgstryck framställer man en separat bildfil. – Jämför med den färgbeskrivning som behövs för en bildskärm, RGB, och med YPbPr.
(JDF) – en standard för beskrivning av arbetsflödet för material som ska tryckas. Filformatetjdf har plats för detaljerad information om hur materialet ska tryckas (format, antal exemplar, papperstyp med mera), information om beställaren och om hur trycksaken ska levereras. – JDF har utarbetats av ledande företag i den grafiska branschen, och är gjort för att fungera oberoende av vilken utrustning och vilka program man använder. JDF-standarden tillhör organisationen CIP4(länk). – XJDF är en förenklad variant av JDF.
framställning av tryckta böcker och annat material i enstaka exemplar till låg kostnad. Detta i kontrast till traditionella tryckmetoder som kräver att man trycker hundratals eller tusentals exemplar om man vill få en rimlig kostnad per exemplar. Dessutom innebär beställtryck att kunden köper boken först, sedan trycks den. – Förutsättningen för beställtryck är dels att boken finns lagrad som datafil (så att man inte behöver sätta den), dels att tryckningen görs med avancerade laserskrivare som både trycker och binder boken (i stället för traditionella tryckpressar med höga igångsättningskostnader). – Denna tryckmetod har flera fördelar:
– det blir billigt att hålla böcker som sällan efterfrågas i lager. Kunderna kan köpa böcker som annars skulle vara utgångna från förlaget. Allt som förlaget behöver göra är att tillhandahålla en utskrivbar fil. (Se långa svansen);
bokens utformning kan anpassas till kundens önskemål (personalized print – personanpassad tryckning). Man kan till exempel trycka boken med större stil än vanligt;
handböcker och läroböcker kan löpande hållas aktuella, och det blir ekonomiskt försvarbart att införa även små ändringar. Varje köpare kan få en färsk utgåva.
– På engelska: print-on-demand. På svenska också: exemplartryck, stycktryck, personligt tryck. – Se också Espresso book machine.
en maskin för beställtryck(print-on-demand) från amerikanska företaget Ondemandbooks. – Affärsidén är att maskinen ska finnas där de bokköpande kunderna finns – bokhandlar, kaféer, museer – och att den ska kunna skriva ut enstaka exemplar av böcker ur ett stort sortiment medan kunden väntar. Maskinen, baserad på en avancerad laserskrivare, trycker och binder en bok på tre fyra minuter. – Espresso book machine är kopplat till ett nätbaserat system, Espressnet(länk), med böcker som kan tryckas. Böckerna är lagrade som pdf‑filer. Böckerna kan tryckas i olika format och är, enligt företaget, omöjliga att skilja från böcker tryckta i vanliga tryckerier. – Se ondemandbooks.com.
(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller originalare sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryckeri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allenarådande sättet att framställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit självklart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.
en avvecklad branschorganisation för företag som levererar produkter för beställtryck(print‑on‑demand). Organisationen grundades 1996 och avvecklades 2019; dess tillgångar övergick till APTech, Association for print technologies(se arkiverat pressmeddelande). PODi lanserade språket PPML för beställtryck. – PODi var en pseudoförkortning, som från början stod för Print on demand initiative. Senare kallade PODi sig i stället för the digital printing initiative. – PODis webbsida finns på podi.org.
teknisk förhandskontroll av material som ska tryckas. – Kontrollen gäller att dokumentet är färdigt för tryck, till exempel att alla bilder finns med och att tryckeriet har de typsnitt som behövs. Det är inte samma sak som korrekturläsning. – Ordet:Preflight syftar på den checklista som används för att kolla flygplan innan de får lyfta.
– korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. – Ett korrektur är, i strikt terminologi, ett avdrag där korrekturläsaren har angett vad som ska rättas. Ett avdrag är i sin tur en utskrift av texten, lämnad till korrekturläsaren för korrekturläsning. Avdraget kallas alltså i strikt typografiskt språkbruk inte för korrektur förrän korrekturläsaren har gått igenom det och markerat vad som ska ändras. Men ofta kallas även avdraget för korrektur. Hela proceduren kan givetvis utföras papperslöst, men det är ofta enklast att markera ändringarna på en utskrift. – Korrekturläsning gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förutsättningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska utförandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustrationer, annan dekor, paginering och sidhänvisningar. – På engelska brukar proofreading syfta på textgranskningen, medan proofing syftar på granskning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
– sidor som har granskats av korrekturläsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rättelser. – Jämför med avdrag;
– korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.
om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva skrolla. – Below the fold – se nedanför kanten.
