bitutfyllning

(bit stuffing) – i datakommunikation: tillägg av bitar (ettor eller nollor) som inte betyder något. Det kan göras av två anledningar:

  1. – för att fylla ut så kallade ramar eller liknande. Det behövs när dataöverföringen består av ramar eller andra block av en bestämd storlek. Om en ram är för liten anser nätverket att den inte är korrekt och kastar den och begär rättelse. Det kan också inträffa att nätverket inte, om meddelandet inte är av en bestämd längd, kan avgöra var gränsen går mellan själva meddelandet och adressinformationen. Därför lägger systemet till betydelselösa ettor eller nollor för att fylla ut. Detta kallas på engelska också för bit padding;
  2. – som inskott i långa serier av samma tecken (ettor eller nollor). Det behövs därför att nätverket tappar räkningen på siffrorna om det kommer alltför många av samma sort i följd. Tekniskt beror det på att spänningen (hög för ettor, låg för nollor) när den inte förändras riskerar att plana ut så att det inte längre går att skilja mellan ettor och nollor. Systemet sätter därför med på förhand bestämda mellanrum in det kontrasterande tecknet för att, så att säga, friska upp elektroniken. Det inskjutna tecknet har alltså en funktion motsvarande det som mellanrum i långa sifferserier har för ögat.

[datakommunikation] [ändrad 27 juni 2018]

Dagens ord: 2018-07-02