transhumanism

en rörelse som tror att människans förmågor kan förbättras radikalt med hjälp av teknik. Sjukdomar och funktionsnedsättningar ska kunna förebyggas eller avhjälpas, och även döden ska kunna avskaffas. En känd förespråkare för transhumanism är Ray Kurzweil, men ordet transhumanism myntades redan 1957 av biologen och författaren Julian Huxley (se Wikipedia). – Se också longevity escape velocity (LEV).

[filosofi] [framtidsvisioner] [ändrad 4 juli 2019]

maskinläsning

Typsnittet Data 70.
  1. – (optical character recognition, förkortat OCR, på svenska också optisk teckenigenkänning eller optisk läsning) – teknik för omvandling av tryckt eller handskriven text till text som kan behandlas av en dator. – Maskin­läsning kom i bruk på 1960‑talet för datoriserad hantering av checkar, inbetal­nings­kort och liknande. Det fungerade då bara med speciella typsnitt som minskade risken för felläsning. Sådana typsnitt, som det elefantsjuka Data 70 (se länk) och det snarlika typsnittet Computer (länk), blev snabbt ett slags känne­tecken för datorteknik, och användes i många år i rubriker och på bok­omslag som inte alls var avsedda för maskin­läsning, men som handlade om datorer. Med åren blev typsnitt som utvecklades för maskinläsning mer och mer lika vanliga typsnitt, till exempel OCR‑B (länk). (Å andra sidan har den koreanska formgivaren Sang Mon utvecklat typsnitt som ska vara oläsliga för maskinläsning, se denna länk.) Men på 1970‑talet uppfann Ray Kurzweil en maskinläsningsteknik som klarade alla vanliga typsnitt. Nu finns det program för maskinläsning som kan köras på vilken person­dator som helst, och även handskriven text kan läsas med varierande grad av framgång. – Jäm­för med teckenigenkänning;
  2. – om datorer: inläsning av information som tillhandahålls i en form som datorer, men inte nödvändigtvis människor, kan tolka. Välkänt exempel: streckkod. Maskinläsbar information är information som datorn kan exekvera som programkod eller behandla i ett program.

[informationsinsamling] [språkteknik] [typografi] [ändrad 30 januari 2020]

Machine intelligence research institute

(MIRI) – tidigare The Singularity institute for artificial intelligence – amerikanskt forsknings­institut som utvecklar pro­gram för arti­ficiell intelligens samt anordnar kon­fe­renser och avancerade kurser. Insti­tutets konferens­verk­sam­het togs 2012 över av Singularity university, och då bytte institutet namn för att undvika samman­blandning. – Ordet singularity i institutets tidigare namn anknyter till tesen om singu­la­ri­teten, som har utvecklats av Ray Kurz­weil. Kurz­weil är en av institutets råd­givare. – Se intelligence.org.

[ai] [forskningsinstitut] [ändrad 18 augusti 2017]

singularitet

(singularity) – i matematik: ett värde eller en punkt som den vanliga matematiken inte kan tillämpas på. – Ett vanligt exempel är kurvan för 1/x, som har en singularitet när x=0. För alla andra värden på x går 1/x att beräkna, men 1/0 går inte att beräkna, så där resultatet av den beräk­ningen skulle finnas på kurvan finns i stället en singularitet. Ett annat exempel är skuggan av en tråd som korsar sig själv. Varje punkt i skuggan motsvaras av en punkt på tråden, utom punkten där tråden korsar sig själv: där motsvarar punkten på skuggan två punkter på tråden. Det innebär också att det är omöjligt att beräkna en tangent för just den punkten på skuggan. Det finns många andra exempel på singulariteter. – Ordet singularitet används också om säll­synta och oväntade företeelser och om hopp i ut­veck­lingen – se Singularity university och Ray Kurz­weil.

[matematik] [ändrad 25 juni 2017]

Singularity university

ett institut som utbildar människor för att ta sig an stora ut­maningar. – Bland utmaningarna nämns energi, fattigdom, global hälsa, livsmedelsförsörj­ning, miljö, rymd, säkerhet, utbildning och vattenförsörjning. – Singu­lar­i­ty university är kanske mest känt för sina avancerade sommarkurser som anordnas i sam­arbete med bland annat Google och Unicef. Singularity uni­ver­si­ty har också andra kurser. – Trots namnet är det inget universitet i formell bemärkelse: det är en registrerad väl­gören­hets­organisation. – Singu­lar­i­ty university grundades 2008 av Peter Diamandis från stiftelsen Xprize och av Ray Kurz­weil. Namnet syftar på Ray Kurz­weils tes om singula­ri­tet­en. – Singularity university tog 2012 över en del av Singularity institutes verksam­het, varvid institutet bytte namn till Machine in­tel­li­gence research institute, Miri. – Se su.org.

[forskning] [ändrad 4 juni 2020]

Xprize

en grupp pristävlingar där uppgiften är att finna lösningar på problem som hittills har ansetts olösliga. – Det gäller tekniska eller humanitära problem. Vin­n­arna belönas med höga belopp – flera miljoner dollar. – Tanken bakom de stora belöningarna är att lösningarna ska undgå marknads­miss­lyck­ande: vinnarna får till­räck­ligt med pengar för att kunna starta produktion och marknadsföring. Dessutom kan personerna bakom Xprize bidra med kunskap och erfaren­heter. Meningen är alltså att de vinnande lösningarna ska tas i bruk i stor skala. – Det finns många Xprizes, se xprize.org/prizes. Se också Global learning Xprize. – Priserna sam­ordnas av en stiftelse med samma namn, grundad 1995, se xprize.org. Stiftelsen har bland annat person­­allianser med Singularity university. I styrelsen finns fram­gångs­rika uppfinnare och före­tags­ledare som publicisten Ariana Huffington, Ray Kurzweil, Elon Musk, Larry Page från Google och Craig Venter, som kartlade människans DNA.

[forskning] [stiftelser] [utmärkelser] [ändrad 24 juli 2017]

Lanier, Jaron

Svartvitt porträtt.
Jaron Lanier.

(1960) – amerikansk datorvetare och kompositör. – Jaron Lanier gjorde begreppet virtuell verklighet känt när han 1985, tillsammans med Thomas Zimmermann, grundade företaget VPL Research som sålde hjälmar och handskar för virtuell verklighet. Företaget blev bankrutt 1990. På 1990‑talet var Jaron Lanier bland annat gästforskare på dåvarande Silicon Graphics (senare SGI†) och involverad i utvecklingen av Internet2. Han har också komponerat klassisk musik och gett ut skivor. – Som debattör har han kritiserat Ray Kurzweils och andras visioner om att datortekniken ska leda till en genomgripande omvälvning av människans till­varo. Jaron Lanier anser att datorernas tekniska kapacitet växer mycket snabbare än vår förmåga att skriva program som använder den ökande kapaciteten. Hans bok You are not a gadget (länk) från 2010 ledde till att Jaron Lanier 2014 fick den tyska bokhandelns fredspris (länk). Han har också 2018 gett ut boken Ten arguments for deleting your social media accounts right now (länk) (brukar fungera trots överstrykning – se också BUMMER). – I ett föredrag på TED Talk från 2018, ”How we need to remake the internet” (länk), hävdar han att affärsmodellen med internettjänster som är gratis för användarna och finansieras med annonser skapar skräp och desinformation; han förespråkar i stället en total övergång till betalda tjänster, och påpekar att den affärsmodellen fungerar bra för Netflix och Viaplay.  – Jaron Laniers webbsida finns på jaronlanier.com. Han har inga konton i sociala medier.

[jaron lanier] [personer] [ändrad 30 juni 2020]

Eugene Goostman

en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turing­test. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket sam­talade med dialogroboten. (En dialog­robot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en männi­ska.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i täv­lingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internation­ell uppmärksam­het, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset. – Pro­gram­met fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat fram­gick av en artikel i Computer Sweden (länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goost­man” (länk).

[ai] [fiktiva personer] [mjukvarurobotar] [ändrad 7 maj 2019]

Kurzweil, Ray

Porträtt av densamme.
Ray Kurzweil.

Raymond Kurzweil (1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typ­snitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda upp­fann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurz­weil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med dator­tekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.

[ai] [hälsa] [musik] [personer] [ray kurzweil] [tillgängligt] [ändrad 1 december 2o17]