cyberpunk

  1. – science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens stor­hets­tid var runt 1990. – Ordet: Samman­satt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
  2. – hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.

– Läs också om edupunk.

[hackare] [konst och litteratur] [ändrad 2 oktober 2019]

steampunk

litterär genre som beskriver ett alterna­tivt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyber­punk i 1800‑tals­miljö. – Ett känt exempel är boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differens­maskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steam­punk­rörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent (länk) var steampunk då en växande mode­trend. – Se också bloggen Steam­punk i Sverige (länk). – Jäm­för med clock­punk och decopunk.

[böcker] [konst och litteratur] [trender] [ändrad 23 maj 2017]

cyberrymd

(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kom­mu­­ni­­cera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska av­stånd, tack vare datorer. – Ordet an­vänds om internet och om olika former av virtuell verk­lig­het. (Se också cyber.) – Ordet cyber­­space myntades 1982 av för­­fattaren William Gib­son i kort­romanen Burning Chrome (svensk över­sätt­ning, se Johnny Mnemonic och andra be­rättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuro­mancer (1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyber­­rymden för en närmast hallu­­ci­na­­to­risk upp­levelse av den enorma data­­mängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nät­­baserad värld där an­vändare kom­mu­ni­cerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyber­space” (länk). – Ordet cyber­space dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired (länk). – Jäm­­för med datasphere och meta­verse.

[internet] [jargong] [virtuell verklighet] [ändrad 8 februari 2018]

Gibson, William

(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bok Neuromancer (1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace, se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle, se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.

[konst och litteratur] [william gibson] [ändrad 4 juli 2019]

differensmaskin

(differential engine) – en avancerad räkne­maskin, kon­stru­erad av Charles Babbage i början av 1800‑talet, men aldrig färdig­byggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspi­re­rad av tysken Johann Müllers aldrig förverkligade planer. – Brit­tiska rege­ringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmeka­ni­kern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svens­karna Georg och Edvard Scheutz, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kom­mer­siell framgång. Svensken Martin Wiberg till­verkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behän­digt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de funge­rande differensmaskinerna blev särskilt framgångs­­rika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matema­tiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brit­tiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differens­­maskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd funge­rande diffe­rens­maskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.

[för- och bihistoria] [ändrad 12 augusti 2019]