- – science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens storhetstid var runt 1990. – Ordet: Sammansatt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
- – Cyberpunk 2020 är ett rollspel som först lanserades 1990. Det utvecklades av Mike Pondsmith (på Twitter) och har kommit i flera versioner. 2020 kom Cyberpunk 2077. – Se talsorianstore.com…;
- – hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.
– Läs också om edupunk.
[hackare] [konst och litteratur] [ord på -punk] [ändrad 20 december 2020]
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent (länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
[böcker] [konst och litteratur] [ord på -punk] [trender] [ändrad 18 augusti 2021]
(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verklighet. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk översättning, se Johnny Mnemonic och andra berättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuromancer (1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinatorisk upplevelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nätbaserad värld där användare kommunicerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyberspace” (länk). – Ordet cyberspace dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired (länk). – Jämför med datasphere och metaverse.
[internet] [jargong] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]
(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bok Neuromancer (1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace – se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle – se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.
[konst och litteratur] [william gibson] [ändrad 4 juli 2019]
japanskt ord för en virtuell tv-idol eller pop-idol. Idoru är den japanska formen av ordet idol. – Idoru är också en roman från 1996 av William Gibson (länk).
[datoranimering] [kultur och underhållning på webben] [virtuellt] [ändrad 11 januari 2020]
(differential engine) – en avancerad räknemaskin, konstruerad av Charles Babbage† i början av 1800‑talet, men aldrig färdigbyggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspirerad av tysken Johann Müllers† aldrig förverkligade planer. – Brittiska regeringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmekanikern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svenskarna Georg och Edvard Scheutz†, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kommersiell framgång. Svensken Martin Wiberg† tillverkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behändigt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de fungerande differensmaskinerna blev särskilt framgångsrika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matematiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brittiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differensmaskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd fungerande differensmaskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.
[för- och bihistoria] [ändrad 12 augusti 2019]