tänkta lagar om robotars förhållande till människor, formulerade av Isaac Asimov. Lagarna är:
- – En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada;
- – En robot måste lyda order från människor, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen;
- – En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.
– En fjärde lag, som är överordnad de andra tre, och som därför brukar kallas för den nollte lagen (the zeroth law), är ett senare tillägg:
– En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.
– De första tre lagarna skrevs 1942 av Isaac Asimov (1920–1992) i hans novell ”Runaround” (”Den onda cirkeln”) . Den följdes av andra Asimov‑noveller om robotar. De samlades i boken I, Robot (1950, Jag, robot, 1954). Den fjärde – eller nollte – lagen tillkom i Asimovs bok Foundation and earth (1986, Stiftelsen och jorden, 1987). Lagarna, som ofta kallas för Asimovs tre lagar, återkommer i andra författares science fiction‑romaner, ofta problematiserade. De har också inspirerat regelverk för utveckling av robotar.
[lagar] [robotar] [27 januari 2023]
program som är baserat på artificiell intelligens och som när det används får oförutsedda katastrofala konsekvenser. – Till exempel när en självkörande bil kör på och dödar en människa, vilket inträffade i mars 2018. Benämningen Frankenalgoritm syftar på Frankensteins monster, den konstgjorda människan i Mary Shelleys roman (se Wikipedia) och på algoritm. – Riskerna med att överlåta livsavgörande beslut till artificiell intelligens har belysts av bland andra amerikanska Cathy O’Neil i boken Weapons of math destruction från 2017 (länk) och i hennes blogg mathbabe (mathbabe.org). – På engelska: Franken‑algorithm.
[ai] [ändrad 31 oktober 2022]
– kortform av ubikvitär. (Även: en roman från 1969 av Philip K Dick, utgiven 1991 på svenska med samma namn.)
[bredband] [it-system] [sakernas internet]
felkod på webben: denna sida är blockerad på grund av statliga bestämmelser. Med andra ord: internet‑censur. – Felkod 451 ersätter, där den är tillämplig, felkod 403. – Felkod 451 infördes 2015, se RFC 7725 (länk). Numret 451 anspelar på Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. – Se också IP‑blockering.
[censur] [felkoder] [rfc] [ändrad 5 juli 2020]
ett annat ord för cyberrymden. – Alltså den upplevda verklighet av text, ljud och bild som är tillgänglig genom internet. Det har runt 2020 blivit vanligt att man tänker sig flera sådana metaversum som existerar parallellt och inte behöver ha något gemensamt förutom att de är baserade på internet. – Ordet metaverse (meta och universe) infördes 1993 av den amerikanska författaren Neal Stephenson (nealstephenson.com) i romanen Snowcrash. Det har blivit vanligt som beteckning på den alternativa värld av tredimensionella miljöer som man kan nå i datorspel för flera användare, eller i speciella gemenskaper. Användare representeras i metaversum av rörliga grafiska figurer (avatarer) som alla användare kan se. Man kan också foga in video från videokameror. Miljön i metaversum kan modifieras av användarna. I vissa metaversum, som Second life, kan man köpa och sälja (virtuell) tomtmark. – Metaversum var ett av årets svenska nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – 2021 blev det känt att Facebooks grundare Mark Zuckerberg vill utveckla Facebook till ett metaversum. Det spekulerades i att det skulle bildas ett företag med namnet Metaverse som skulle bli moderbolag till Facebook. I oktober 2021 tillkännagavs att moderbolaget skulle heta bara Meta. I början av 2023 blev det känt att Facebook / Meta skär ner på sina satsningar på metaversum. En anledning är att intresset för metaversum har överflyglats av intresset för generativ AI. En annan är att de produkter för metaversum som hittills har visats upp, som Meta Horizon Worlds, inte har levt upp till förhandshajpen. – Läs mer om metaversum på W3C:s webbsidor (länk). – På engelska: metaverse. – IDG:s artiklar om metaverse: länk.
[verkligheter] [ord på -verse] [virtuell verklighet] [ändrad 14 maj 2023]
socialt kapital: anseende, respekt, gott (eller dåligt) rykte. – Ordet whuffie kommer från Cory Doctorows bok Down and out in the magic kingdom (extern länk) från 2003, där det står för ett slags socialt poängsaldo som alla människor i ett framtida samhälle har. Ordet används också i boken The whuffie factor från 2009 av Tara Hunt (se tarahunt.com), där whuffie används om så kallat socialt kapital. – Idén om det sociala poängsaldot har realiserats på totalitärt allvar i Kina under namnet Kinas samhällskreditsystem, Shèhuì xìnyòng tǐxì – se Wikipedia.
[it-liv] [it-politik] [socialt] [ändrad 8 december 2022]
en litterär genre som introducerades 1999 av Eric Idle (ericidle.com) i boken The road to Mars (länk).
[böcker] [ändrad 18 juni 2019]
– svaret på den yttersta frågan, uträknat av den gigantiska superdatorn Deep Thought i Douglas Adams radioserie och bokserie Liftarens guide till galaxen. Problemet är att när Deep Thought efter tusentals år har räknat ut svaret, alltså 42, är det ingen som vet vilken den yttersta frågan är.
[it-humor] [mem] [ändrad 31 maj 2017]
(1952—2001) – engelsk författare och humorist, känd för Liftarens guide till galaxen (The hitchhiker’s guide to the galaxy). – Det var först, 1978, en radioserie som sändes i BBC, sedan blev det en trilogi i bokform i hela fem delar (1978—1992). Bokserien har filmats två gånger. – Douglas Adams humor tilltalar nördar, och därför har namn och uttryck som han har myntat blivit namn på datorprogram: Babel fish, Deep Thought och Trillian samt allt som innehåller talet 42 utan vettig anledning. – Se också h2g2. – Douglas Adams var mycket intresserad av datorer och var med och utvecklade flera datorspel. – Handduksdagen högtidlighålls till Douglas Adams minne.
[böcker] [douglas adams] [film] [it-humor] [konst och litteratur] [personer] [radio och tv] [ändrad 31 maj 2017]
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent (länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
[böcker] [konst och litteratur] [ord på -punk] [trender] [ändrad 18 augusti 2021]