mental poker

ett problem inom kryptologi: hur kan två eller flera personer som befinner sig på olika platser spela poker med en gemensam kortlek utan att någon av dem kan fuska (utan att det upptäcks). – Kortleken kan vara materiell och, till exempel, skickas från deltagare till deltagare med posten, eller realiseras som en datafil som skickas med e‑post. Det krävs att varje spelare bara ser sina egna kort och inte kan kika i kortleken (utan att de andra märker det). Hur blandar man till exempel kortleken? – Problemet beskrevs 1979 av Adi Shamir, Ronald Rivest och Leonard Adleman, se denna länk (mycket långsam). Det har givetvis mer allmän tillämpning än poker – se säker flerpartsberäkning.

[kryptering] [20 juni 2019]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att försvåra kartläggning av betalningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla transaktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bitcoin kan delta. Det finns ingen central server;
  • wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 21 juni 2022]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]