Etikett: indien

superapp

app som man kan göra ”allting” med. – Med en superapp kan man chatta, delta i sociala medier, beställa varor på postorder, skicka efter mat, boka biljetter, betala och annat. Allt detta ska man kunna göra på en och samma app med ett och samma konto. Man ska inte behöva byta app på hela dagen. – Som exempel på superappar nämns bland andra indiska Paytm (paytm.com), kinesiska WeChat (wechat.com) och singaporeanska Grab (grab.com). Facebook kan kanske också kallas för superapp. – Uttrycket superapp i denna betydelse har använts sedan 2010‑talet. – På engelska: super app.

[appar] [2 december 2022]

Asia Direct Cable

(ADC – även: Asia Direct Cable Consortium) – en sammanslutning av asiatiska företag som ska dra en optisk undervattenskabel som förbinder Japan, Kina, Hongkong, Vietnam, Filippinerna och Thailand. – Kabeln blir 9 400 kilometer lång och ska klara 140 terabit per sekund. Läggandet av kabeln, som utförs av japanska NEC (nec.com), påbörjades 2020 och beräknas vara klar under 2021. – Konsortiet består av japanska SoftBank (softbank.jp), indiska Tata Communications (tatacommunications.com), China Telecom (chinatelecomglobal.com), China Unicom (chinaunicom.com.hk…) från Hongkong, singaporeanska Singtel (singtel.com), filippinska PLDT (pldthome.com), vietnamesiska Viettel (viettel.com.vn) och thailändska CAT (cattelecom.com). (Webbplats för ADC saknas när detta skrivs – men se pressmeddelande från NEC.)

[undervattenskablar] [12 juni 2020]

Unified payments interface

(UPI) – indiskt betalningssystem för mobiltelefoner. Det påminner om Swish. När man betalar överförs beloppet genast från betalarens bank­konto till betalningsmottagarens bankkonto. Det spelar ingen roll om de har olika banker. Autentisering kan ske på flera sätt. – UPI infördes 2016 av branschorganisationen National payments corporation of India, NPCI (npci.org.in), och regleras av den indiska cen­tral­banken. – Läs mer om UPI på NPCI:s webbsidor.

[betalningar] [ändrad 26 oktober 2017]

Aadhaar

indiskt personnummer, knutet till en databas på nätet med bland annat biometrisk information. Numren är tolvsiffriga och delas ut slumpmässigt – de innehåller alltså ingen information om innehavarna. Alla som är bosatta i Indien kan få ett Aadhaar utan avgift. Över 1,2 miljarder personer hade skaffat Aadhaar i september 2019. Indiens högsta domstol har slagit fast att ingen får åläggas att skaffa Aadhaar eller vägras rättigheter eller förmåner för att han eller hon saknar Aadhaar. – Aadhaar infördes 2009 och ingår i en stor satsning på digitalisering av Indien. Det används för autentiser­ing och för betalningar samt för att försvåra användning av falska eller dubbla identiteter. För att få ett Aadhaar‑nummer måste man lämna tio fingeravtryck och två irisfotografier samt demografiska uppgifter. Systemet är utformat för att ingen ska kunna skaffa två Aadhaar. – Aadhaar är ett ord på hindi och betyder bas, grund. – Aadhaar administreras av Unique identification authority of India, UIDAI, se uidai.gov.in (kan vara långsam).

[identifiering] [ändrad 26 september 2022]

web ranger

  1. – ”webbvaktare” – ung person som deltar i Googles satsning på att befrämja digital läskunnighet bland barn och ungdomar. Alltså förmågan att med omdöme utvärdera det som publiceras på internet. Google anordnar en årlig tävling för web rangers. Satsningen är populär i Indien. – Se Googles webbsidor (från 2019);
  2. – Webrangers – en webbsajt för ungdomar, publicerad av de amerikanska nationalparkerna, se nps.gov/kids.

[källkritik] [ändrad 4 januari 2020]

Freedom 251

kontroversiell och extremt billig smart mobil från det indiska företaget Ringing Bells. – 18—21 februari 2016 kunde man beställa Freedom 251 på nätet till ett introduktionspris av 251 rupier, ungefär 30 kronor. Därefter skulle telefonen kosta ungefär 500 rupier, drygt 60 kronor. Den indiska branschorganisationen ICA (länk) hävdade att ett rimligt pris för en telefon med de specifikationerna skulle vara minst 3500 rupier (420 kronor). Inga telefoner levererades efter introduktionskampanjen, och Ringing Bells lovade att betala tillbaka förskottsbetalningar och att ta betalt först vid leverans. Många misstänkte att hela projektet var en bluff, bland annat för att den telefon som visades i förhandsinformationen verkade vara en photoshoppad kinesisk smart mobil med ikoner från iPhone. När telefonen faktiskt visades upp såg den inte ut som i för­hands­infor­ma­tionen. – Indiens försvarsminister var med vid lanseringen, och det har spekulerats om att telefonen subventioneras av indiska staten, vilket dock inte har bekräftats. Ringing Bells tvingades sluta ta emot beställningar efter kort tid, och företagets webbserver bröt ihop när kunder och andra ville veta hur Ringing Bells kunde tillverka en smart mobil så billigt. Men för­säljningen återupptogs, och i december 2016 uppgavs att 70 000 telefoner hade levererats. Ringing Bells har också presenterat flera andra, dyrare, telefoner. – En indisk politiker har polisanmält Ringing Bells för bedrägeri, men hittills har det inte lett till något. – Sajten freedom251.com är stängd (januari 2018). – Ringing Bells vd Mohit Goel och hans fru Dharna Goel, direktör i företaget, avgick i mitten av december 2016, och huvudkontoret är stängt.  Mohit Goel greps av polisen sommaren 2018. – Jämför med Yureka.

[bluff och båg] [lågprisprodukter] [mobiltelefoner] [ändrad 22 augusti 2018]