- – en dialogrobot från kinesiska Baidu. – Ernie, eller ERNIEbot (på kinesiska Wenxin Yiyan), presenterades i mars 2023. Ernie bygger på en stor språkmodell och kan ”samtala” på engelska och kinesiska. – Denna Ernie är i själva verket den fjärde versionen av Ernie: den första kom 2019. – Se research.baidu.com…;
- – Electronic random number indicating equipment – en slumptalsgenerator som genererar vinnande nummer för brittiska premieobligationer. (Se slumptal.) – Ernie har använts sedan 1957, och är nu inne på femte generationen. Ernie tar fram slumptal genom att mäta variationerna i fysiska processer (alltså inte med enbart matematiska beräkningar, se pseudoslumptal). Den första Ernie konstruerades av bland andra Tom Flowers†. – Läs mer på National Savings & Investments webbsidor.
[elektronik] [generativ AI] [generativt språk] [sannolikhet] [ändrad 27 mars 2023]
- – Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på parallella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genombrottet för internet. I vissa avseenden var projektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
- – om mobila nätverk: se 5g.
[ai] [generationer] [it-historia] [mobilt] [ändrad 29 maj 2012]
ofta: datorprogram som självständigt fattar beslut på sin användares vägnar. – En agent tar emot, samlar in och bearbetar information, och kan med ledning av informationen fatta beslut eller besvara frågor enligt regler som agenten själv kan ha upptäckt . Agenten sägs vara autonom. Särskilt när man talar om intelligenta agenter menar man att programmet, genom användande av statistisk analys eller artificiell intelligens, har förmåga att anpassa sig till användarens vanor, önskemål och tidigare beslut, eller till tidigare händelser och erfarenheter. Agenten sägs då vara adaptiv. – På engelska: agent, software agent. – Se också bot (=mjukvarurobot) och läs om emergent beteende samt läs om General Magic†. – Jämför med user agent, som är agent i en annan betydelse. – Se också Datatermgruppen (länk).
[ai] [mjukvara] [ändrad 18 januari 2021]
program som lär sig lösa problem genom att man först tränar det. – Programmet får ingen information om problemet som ska lösas – programmeraren anger bara hur en korrekt lösning ser ut. – Artificiella neuronnät, på svenska ofta kallade för neurala nätverk, är ett av de mest kända verktygen inom artificiell intelligens. Det är den kanske äldsta typen av maskininlärning. – Artificiella neuronnät utvecklades med nervsystemet som förebild, därav namnet (neuron=nervcell). Impulser skickas genom systemet: en del förstärks, en del försvagas, en del stoppas. Näten lär sig genom att man tränar dem med exempel där det rätta resultatet är känt. Avvikelsen från det rätta resultatet används för att justera inställningarna, och sedan försöker man igen tills resultatet blir rätt. Artificiella neuronnät kan ibland lösa problem som inte kan hanteras med någon känd algoritm, som att hitta mönster och att känna igen mönster. De kan till exempel tränas att tolka handskriven text och att känna igen ansikten. – I kommersiell drift används artificiella neuronnät bland annat för att upptäcka misstänkta kontokortsbedrägerier. De tränas då att känna igen de enskilda kundernas normala inköpsmönster och att slå larm vid avvikelser. – Beräkningarna i neuronnätet sker genom att signaler (siffervärden) som passerar nätet på vissa vägar förstärks, de som tar en annan väg försvagas, somliga stoppas helt. Det är en från början slumpartad process, men resultatet förbättras under inlärningsfasen. Avvikelsen från det rätta utfallet återförs till nätverket och används för att förbättra inlärningen genom att vissa förbindelser försvagas, andra förstärks, en del tas bort helt och hållet (se gallring). Därav beteckningen bakåtpropageringsnätverk (back propagation networks) på den mest kända typen av artificiella neuronnät. Om inlärningen har baserats på ett representativt urval av data kan nätverket så småningom lösa även oprövade problem av liknande slag. – Artificiella neuronnät kritiseras för att de är ”svarta lådor” som löser problem utan att man kan se hur. Motargumentet är att de kan lösa problem som man ändå inte vet hur man skulle lösa med vanlig programmering. – Se också Datatermgruppen (länk). – På engelska: artificial neural network.
[ai] [ändrad 27 juli 2022]