en föreslagen metod för att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing† i artikeln Computing machinery and intelligence(länk). (Han kallade det inte för ”Turingtest”.) Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och, samtidigt, till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är programmerad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura testpersonen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden enbart beror på människohjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del datorprogram klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH‑testet (the PHB test ? ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.
– PaLM – Pathways language model – ett system som kan generera text som verkar vara skriven av människor. – PaLM är en så kallad stor språkmodell som har utvecklats av Google Research. Genom tillämpning av maskininlärning på enorma mängder skriven text, insamlad från internet, kan PaLM på beställning generera texter om valfria ämnen. PaLM liknar alltså ChatGPT. PaLM är inte tillgänglig för allmänheten när detta skrivs (februari 2023), men Google uppger att det kommer att släppas under första halvåret 2023. – PaLM 2 visades upp i maj 2023 (se blog.google/technology…). – Se ai.googleblog.com…. Läs också om Bard och LaMDA;
– en nerlagd handhållen PDA med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pekskärm och manövrerades med en elektronisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spelkort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkelhet och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. – Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot(länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med program från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utvecklades först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pekskärm och litet tangentbord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 försvann Palm helt som produkt;
– Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Från augusti 2012 ingick det som återstod av Palm i HP:s dotterbolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Företaget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativsystemet och handdatorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm uppköpt av US Robotics(länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av 3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristående börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotterbolaget PalmSource† för att utveckla och marknadsföra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utvecklade och marknadsförde datorer och program för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev då ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm företaget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne tillbaka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanskaAccess, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm avvecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotterbolag Gram;
– en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com.
– en nerlagd billig smart mobil, utvecklad för den afrikanska marknaden av Intel i samarbete med den kenyanska operatören Safaricom(länk). – Yolo visades först upp i januari 2013, och såldes i afrikanska länder för ungefär tre hundra kronor. Den avvecklades under 2014. – Yolo kunde användas som basstation för wi‑fi: flera användare kunde alltså ansluta till internet genom telefonen. – Se Intels webbsidor.
Raymond Kurzweil(1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines(1990), The age of spiritual machines(1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
ett amerikanskt företag som utvecklar program som efterliknar hjärnans funktioner för minne och inlärning. – Numenta grundades 2005 av Palms† grundare Jeff Hawkins, och utvecklar program i enlighet med de teorier som han la fram i boken On intelligence(länk). Hawkins strävar efter att utveckla maskinintelligens med neocortex (yttre hjärnbarken) som förebild. Han kallar sin princip för hierarchical temporal memory, HTM – se Numentas webbsidor. – Företaget leds av Palms före detta vd Donna Dubinsky. – Se numenta.com och numenta.com, där projektets mjukvara finns med öppen källkod. – Numenta tillhandahåller den webbaserade tjänsten grok.
(node) – knutpunkt i ett nätverk; en av de apparater som knyts ihop av ett nätverk. Dels kan en nod vara en nätverksenhet som tar emot meddelanden och skickar dem vidare, oftast där en förbindelse delar sig i två eller fler. Dels kan det vara den utrustning som nätverket kopplar ihop: persondatorer, servrar, skrivare, routrar och annat. Ändpunkten i ett nätverk kallas för slutnod eller, mindre vanligt, ändnod; även: terminal. – I artificiella neuronnät är noder ett slags filter, realiserade som delar av programmet, som kan förstärka, försvaga eller blockera signaler som sprids genom nätverket.
Apples vision från 1987 om ett datorsystem som skulle kunna förstå och utföra instruktioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples dåvarande chef John Sculley, och åskådliggjordes i flera videofilmer. Den realiserades på 1990‑talet i projektet Newton†, som dock blev betydligt mindre avancerat. Visionen gav också upphov till uttrycket personlig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till videofilmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.
(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formulerades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle(1932) i artikeln ”Minds, brains and programs”. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan besvara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Eftersom det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förståelse, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turingtestet upp och ner. – John Searles webbsida finns här(arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här. – Läs också om schackstormästarproblemet.
(expert system) – program som drar slutsatser baserade på insamlade expertkunskaper. – Expertsystem används bland annat som beslutsstöd och för annan problemlösning. Ett expertsystem bygger på en databas av kunskaper som har matats in av experter eller samlats in från experter eller medarbetare med lång erfarenhet. Dessa kunskaper är uttryckta på ett maskinläsbart sätt i form av logiska regler med en enhetlig terminologi. En inferensmaskin (se inferens) kan sedan dra slutsatser och svara på frågor med utgångspunkt från dessa regler, förutsatt att regelsamlingen är komplett. – Expertsystem utvecklades som en typ av artificiell intelligens och ansågs mycket lovande runt 1990, men sedan dess har det inte talats så mycket om det. Framför allt har det visat sig svårare än vad man trodde att samla in all expertkunskap som behövs för att systemen ska bli användbara och korrekta. I stället för strikt logiska system kom så kallade kunskapsbaserade system (knowledge‑based systems), som kan ses som samlingar av fallbeskrivningar. På 2010‑talet har maskininlärning tagit över. – Den teoretiska fördelen med expertsystem är att människor är dåliga på att hålla många regler i huvudet, medan datorer inte har några problem med det. Om man behöver ta hänsyn till 20 regler för att göra en korrekt bedömning så misslyckas troligen en människa, för en människa kan bara hålla fem till sju regler i huvudet åt gången – även om hon känner till alla 20. Men en dator kan i princip dra korrekta slutsatser av hur många regler som helst. (Däremot kan det bli så att reglerna, om de är alltför många, går i vägen för varandra så att ingen slutsats är möjlig.) – Expertsystem sågs också som ett sätt att bevara kunskap inom företag och myndigheter, trots personalomsättning.
det medvetna tänkandet. Alltså det tänkande som vi använder när vi löser problem och fattar beslut. – Kognitionsvetenskap eller kognitionsforskning utforskar hur detta faktiskt går till. Det har betydelse för utformning av it‑system och deras användargränssnitt. – Adjektivet kognitiv används ibland om tillämpningar av artificiell intelligens. Man talar till exempel om kognitiv it. Benämningen används om system som lagrar stora mängder information, ofta skriven i naturligt språk, behandlar informationen med språkteknik och andra metoder och sedan använder den för att dra slutsatser (inferens) och svara på frågor. Ett känt exempel på kognitiv it är IBM:sWatson. – På engelska: cognition, cognitive.
