en programmerbar robot i form av en boll. Ungefär lika stor som en tennisboll. Den marknadsförs som ett verktyg för att lära barn att programmera. – SPRK och den nyare versionen SPRK+ kan sätta sig själv i rullning och ändra riktning. Den kan också flyta. Den kan fjärrstyras från en smart mobil, och den kan också programmeras från en smart mobil med ett lättfattligt modulärt användargränssnitt. – SPRK (uttalas ”spark”) har utvecklats av det amerikanska företaget Sphero. – Se sphero.com.
en leksak som programmeras med små plastbitar. Den används tillsammans med en iPad, och är främst avsedd för barn i förskoleåldern. Ett syfte är att få barn att förstå hur man ger instruktioner till en dator. Varje plastbit representerar en instruktion, som illustreras med en tecknad figur. Genom att lägga plastbitarna i olika ordning, och ta bort och lägga till plastbitar, kan barnet påverka ett spel som visas på iPadens bildskärm. – Osmo Coding kommer från det amerikanska företaget Tangible Play och finns i en version på svenska. – Se playosmo.com.
en app för studie av eventuell autism hos barn. – Autism & Beyond körs på en smart mobil och visar filmer för barnet. Medan filmen visas registrerar mobilens inbyggda kamera barnets ögonrörelser och ansiktsuttryck. Syftet är att få empiriskt underlag för erfarenhetsmässigt kända tecken på autism, som att personer med autism undviker ögonkontakt och inte visar känslor med ansiktsuttryck. Appen omfattar också frågeformulär och tips till föräldrar. På lång sikt hoppas forskarna att, med hjälp av resultat från appen, kunna utveckla säkrare diagnosverktyg för autism. – Autism & Beyond har utvecklades 2015 av forskare vid Duke University i Durham, North Carolina. – Se detta pressmeddelande med video. – Autism & beyond finns tills vidare bara för iPhone och kan laddas ner gratis från App Store (inte tillgänglig i Sverige). – Se också sajten Autism & Beyond(länk).
årlig dag för arbetet med ett säkrare internet för barn. – Syftet med arbetet är bland annat att få barn och föräldrar att tala med varandra om vad barnen är med om på nätet. Ett mål är att motverka nätmobbning. – Safer internet day har högtidlighållits i februari varje år sedan 2004. – Läs mer på Statens medieråds webbsidor.
(PICS) – en inaktuell standard, fastställd 1996 av webbens ledningsgrupp W3C för innehållsmärkning av webbsidor. – PICS tillämpades i första hand på sidor som bedömdes som olämpliga för barn. Även andra kriterier kunde användas. Märkningen kunde sedan användas av filtreringsprogram. PICS avvecklades i början av 00‑talet. Det fick aldrig stor anslutning, bland annat för att det var för krångligt. PICS ersattes av ett annat system, POWDER (Protocol for web description resources), som även det har avvecklats.
kanalspärr, barnspärr, innehållsfilter – teknisk möjlighet för föräldrar att hindra barn från att se vissa webbsidor eller tv-kanaler. Det finns två huvudmetoder:
– När det gäller tv-kanaler kan man spärra vissa kanaler (kanalspärr) eller spärra allt utom ett urval. Samma metod kan användas för att spärra webbsidor.
– För webbsidor finns också möjligheten att filtrera, det vill säga att ställa in webbläsaren så att den inte visar webbsidor som innehåller vissa ord.
