– se beslutsproblem.
Kategori: datorvetenskap
Church-Turings hypotes ⇢
Chaitins konstant ⇢
– se omega.
byte order ⇢
Lady Lovelace’s objection ⇢
Lovelacetest
föreslaget test för artificiell intelligens, baserat på Lady Lovelaces invändning. Det är ett mer krävande alternativ till Turingtestet. – Grundfrågan är ifall en dator kan sägas räkna ut något som är helt nytt, och som tyder på kreativitet. Ett datorprogram klarar Lovelacetestet om:
- – programmet producerar ett resultat som det inte är skrivet för att producera, men som är meningsfullt och användbart;
- – detta inte beror på något fel eller någon tillfällig störning, utan det är något som kan upprepas när som helst;
- – en sakkunnig person som har tillgång till all information och alla resurser som programmet har tillgång till inte kan förklara hur programmet kom fram till resultatet.
– Lovelacetestet beskrivs i artikeln ”Creativity, the Turing test and the (better) Lovelace test” (länk) från 2001 av Selmer Bringsjord, Paul Bello och David Ferrucci.
[ai] [ändrad 11 juli 2017]
computable numbers ⇢
- – se beräkningsbara tal;
- – ”Computable numbers” – kortnamn på Alan Turings† uppsats ”On computable numbers…” – se stopproblemet.
beslutsproblem
(decision problem) – i datorvetenskap: ett beräkningsproblem som ska besvaras med ja eller nej. Exempel: är 101367 ett primtal? – Jämför med optimeringsproblem, som har många tänkbara lösningar.
[datorvetenskap] [ändrad 1 november 2017]
black box obfuscator
”svart programlåda” – program som kompilerar andra program så att de går att köra, men så att det blir omöjligt att räkna ut hur de är uppbyggda. – Med en black box obfuscator ska det alltså bli omöjligt att dekompilera programmen. (Se obfuskering.) – Att köra ett program genom en svart programlåda är ett slags kryptering som gör programmets binärkod obegriplig, även för programmerare, men det bevarar programmets funktion och gränssnitt. Detta kan ha användning i säker kommunikation över internet, eftersom ett sådant program inte ger ifrån sig någon information som kan knytas till användaren. Nackdelen är att program som körts genom en svart programlåda blir mycket stora. – Idén till en svart programlåda kommer från den amerikanska forskaren Amit Sahai (länk). Sahai med flera visade 2001 att svarta programlådor i princip är omöjliga att konstruera – om de ska vara perfekta. Men senare har Sahai och andra forskare visat att något som kallas för indistinguishability obfuscators kan vara praktiskt taget omöjliga att knäcka. – Läs mer i tidskriften Quanta (länk). – Jämför med homomorfisk kryptering.
[datorvetenskap] [it-säkerhet] [programmering] [ändrad 14 maj 2017]
Wiener, Norbert
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]