algoritmisk aktiehandel

(algorithmic trading) – datoriserad aktiehandel som styrs av kraftfulla datorprogram (algoritmer). – Vanligtvis är algoritmerna konstruerade för att utnyttja små förändringar i aktie­kurserna. (Köper man 100 000 aktier för 99 kronor styck och säljer dem för 100 kronor styck har man tjänat 100 000 kronor.) De datorer som köper och säljer aktier reagerar mycket snabbare än människor, och kan därför dra nytta av förändringar som varar bråkdelen av en sekund. Datorernas ägare brukar se till att datorerna placeras så nära börsens datorcenter som möjligt för att minska accesstiden. – Man brukar skilja mellan två slags algoritmisk aktiehandel, nämligen högfrekvenshandel och exekveringsalgoritmer. Enklare former av aktiehandel med datorstöd kallas för automathandel. – Motsvar­ande teknik för handel med annonsutrymmen kallas för programmatic.

[aktiehandel] [ändrad 22 april 2021]

Nasdaq

den viktigaste börsen för handel med aktier i it‑företag i USA. – Nasdaq har funnits sedan 1971, och då stod förkortningen för National association of securities dealers automated quotations. Numera är Nasdaq en pseudoförkortning. Nasdaq har sedan starten varit en helt datoriserad börs. – 2007 köpte Nasdaq svenska OMX och bildade Nasdaq OMX, numera åter bara Nasdaq, som äger och driver ett antal börser i Europa och Nasdaq i USA. – Se nasdaq.com. – Den andra stora börsen i New York är New York stock exchange, NYSE. – Se också Dow Jones industrial index.

[aktiehandel] [ändrad 7 maj 2018]

Dow Jones industrial index

ett amerikanskt aktieindex, baserat på aktiehandeln dag för dag i de 30 största amerikanska företagen. Företagen i listan byts ut vid behov. – Indexet har funnits sedan 1896, och är troligen det viktigaste indexet för aktiemarknadens utveckling. Uppkallat efter sin grundare, Charles Dow, som också grundade tidningen Wall Street Journal. – Kallas ofta bara för Dow Jones eller Dow. – Se djaverages.com.

[aktiehandel] [ändrad 5 juni 2013]

högfrekvenshandel

(high frequency trading) – datoriserad aktie­handel där aktier köps och säljs många gånger under dagen, kanske många gånger per sekund. – Syftet är att tjäna pengar på små förändringar av aktie­kurs­erna. Varje affär för sig ger en liten vinst, eller ingen alls, men målet är att den samman­lagda vinsten ska bli stor. Man behåller vanligt­vis aktierna bara en kort stund. Handeln kan därför ske med vilka aktier som helst – det görs ingen bedömning av aktiernas långsiktiga värde. Den som använder program för högfrekvenshandel har ingen aning om vilka aktier som köps och säljs. – Program för högfrekvenshandel kallas ofta för börsrobotar, och handeln kallas för robot­handel (se robot). På engelska kallas det också för quant trading, kort för quantative trading, vilket syftar på att man tjänar pengar på att handla med stora kvantiteter med aktier, inte på stora kursförändringar. – Under 2011 diskuterades det ifall programmen för högfrekvenshandel var utformade för att påverka börs­kurs­erna, vilket inte är tillåtet. Högfrekvenshandeln kan, sades det, ha bidragit till stora svängningar i börskurserna. – Högfrekvenshandel är en form av algoritmisk aktiehandel. – Jämför med dags­handlare och robo‑advisor.

[aktiehandel] [ändrad 15 augusti 2019]

option

  1. – på engelska: alternativ, tillval, möjlighet – beroende på sammanhanget. – På svenska är en option eller aktieoption (på engelska [stock] option) ett värdepapper som ger innehavaren rätt att, om hon vill, vid en viss tid­punkt köpa ett antal aktier till det pris som bestämdes när hon köpte optionen. – Se också optional;
  2. – option key – på Mac: alt-tangenten, placerad mellan ctrl och cmd (⌘). Den brukar ha symbolen och texten alt. Den har samma funktion som alt‑tangenten på tangentbord för Windows.

[aktiehandel] [språktips] [tangentbord] [ändrad 6 december 2019]

robot

maskin som utför en människas arbete. – För att räknas som robot ska en maskin kunna utföra sina arbetsuppgifter relativt självständigt – det ska inte behövas en mänsklig operatör. Robotar bör ha förmåga att anpassa sig till omvärlden, till exempel att inte köra på människor eller föremål. I populärkulturen är robotar människoliknande, men praktiskt användbara robotar kan se ut hur som helst.

  1. – robotar som på­minner om människor (två armar, två ben…) kallas också för humanoider;
  2. – robotar i film och litteratur som är praktiskt taget omöjliga att skilja från levande människor kallas för androider eller hubotar (se också uncanny valley);
  3. – en industri­robot är en maskin som kan programmeras att, utan operatör, utföra arbets­uppgifter på fabriker. Industrirobotar är ofta fast monterade och med avsikt utformade så att de inte liknar människor; 
  4. – på internet: självständigt fungerande program som utför rutin­artade arbets­uppgifter, till exempel insamling av information från webb­sidor. Ofta detsamma som en spindel. På engelska förkortas det ofta till bot, ett ord som har fått specifika betydelser, som i botnät. – Se också agent;
  5. – ett program som efterliknar en människas interaktion med ett it‑system;
  6. börsrobot – program för automatisk aktie­handel, se också robothandel,  högfrekvenshandel och robo‑advisor;
  7. – se också robotförfattare, robotförlag och robot­journal­istik;
  8. – se också Campaign against sex robots.

– På engelska blir det i sammansättningar ibland robo-, till exempel i robocup och robocall. – I svenska krigs­­makten kallas styr­­bara raketer för ”robotar”. De kan också kallas för missiler, vilket är svårare att miss­tolka. – Läs också om animatroner, elektronisk person och robotikens lagar (Asimovs tre lagar).

– Ordet robot blev känt genom den tjeckiska för­fattaren Karel Čapeks (se Wikipedia) pjäs R.U.R. (Rossum’s Universal Robots) från 1921 (svensk översätt­ning 1983). Det var dock inte Karel Čapek som hittade på ordet, utan hans bror, Josef Čapek. Det tjeckiska ordet robota står för tungt och tråkigt arbete. I stort sett samma ord finns på andra slaviska språk.

[aktiehandel] [robotar] [språktips] [ändrad 27 januari 2023]