end-to-end – syftar på åtagandet att leverera allt som behövs för att en tjänst ska komma i händerna på kunden. – Se också E2EE.
[förkortningar på E] [n2n-uttryck] [ändrad 13 augusti 2012]
Ord och uttryck i it-branschen
end-to-end – syftar på åtagandet att leverera allt som behövs för att en tjänst ska komma i händerna på kunden. – Se också E2EE.
[förkortningar på E] [n2n-uttryck] [ändrad 13 augusti 2012]
– för engelska crowdfunding – se gräsrotsfinansiering.
svenska för crowdfunding – finansiering av ett projekt med frivilliga bidrag från privatpersoner. Även: folkfinansiering, medborgarfinansiering. – Insamlingen sker genom en kampanj på på internet. Bidragsgivarna ger bort pengarna. Det handlar alltså inte om lån eller köp av aktier. Men bidragsgivarna kan belönas med ett exemplar av den färdiga produkten eller på andra sätt. – Även företag som har råd att finansiera projekt med egna pengar använder ibland kampanjer för gräsrotsfinansiering som ett sätt att mäta intresset för projektet. – En sajt som har specialiserat sig på sådana kampanjer är Kickstarter. – Gräsrotsfinansiering är i Sverige skattepliktig i vissa fall, se information från Skatteverket (länk). – Se också crowd.
[finansiering] [gräsrotsbaserat] [ändrad 19 mars 2018]
att ta kunderna till hjälp när man utvecklar eller förbättrar nya produkter och tjänster. Stavas också cocreation. – Jämför med crowdsourcing och unsourcing.
[företag och ekonomi] [ändrad 6 november 2019]
om företag: svensk term för sourcing – en organisations anskaffning av materiel och tjänster som behövs i verksamheten. Den kan köpa det utifrån (”outsourcing”) eller göra det själv med egna anställda. – Insourcing är att beställa från det egna företaget. Unsourcing är att anlita oavlönade frivilliga. – Försörjning (var och hur man anskaffar materiel och tjänster) ska inte förväxlas med logistik (transport och förvaring) Logistiken tar vid först när produkten är anskaffad. – Sourcing förekommer också i ord som crowdsourcing och friendsourcing.
[företag och ekonomi] [ändrad 1 december 2020]
ersättande av avlönade anställda med oavlönade frivilliga. Ett vanligt exempel är när företag låter kunderna lösa problem åt varandra genom att lägga upp diskussionsforum. Även: co‑creation. – Jämför med crowdsourcing och sourcing (försörjning). – Ordet användes första gången 2001 i en artikel av Colin Beveridge.
[företag och ekonomi] [ändrad 6 november 2019]
[företag och ekonomi] [programkörning] [systemutveckling] [ändrad 7 september 2018]
beteendebaserad marknadsföring – internetreklam där man strävar efter att placera reklamen på sidor som man vet att personer ur målgruppen brukar besöka. Detta till skillnad från innehållsbaserad marknadsföring där man lägger annonserna intill texter med innehåll som anknyter till det som marknadsförs. Liksom all annan internetmarknadsföring som bygger på insamlade data om vad användarna läser är beteendebaserad marknadsföring omstridd. – Se också vattenhålsattack.
[marknadsföring] [ändrad 27 april 2012]
teorin att om det finns alltför många äganderättshavare uppstår en situation där inget fungerar. – Exempel: om en uppfinnare måste ta hänsyn till alltför många innehavare av patent, upphovsrätt, mönsterskydd och varumärken slutar det kanske med att hon inte kan uppfinna något alls. Men syftet med upphovsrätt och patent är ju att stimulera uppfinningar, inte att försvåra. – Benämningen tragedy of the anticommons (ungefär ”det icke allmännas tragedi”) anspelar på tragedy of the commons (allmänningens tragedi), och myntades 1998 av den amerikanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.
[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 1 juni 2020]
”allmänningens komedi” – tesen att en gemensam resurs blir värdefullare ju fler som använder den. Den formulerades 1986 av den amerikanska forskaren Carol M Rose (länk) i opposition till tesen om tragedy of the commons (allmänningens tragedi). Se denna artikel. – Allmänningens komedi påminner om Metcalfes lag. – Se också tragedy of the anticommons.
[ekonomi] [ändrad 30 mars 2017]