Kategori: datalagring

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om datalagring. Kategorin datalagring är en underavdelning av kategorin hårdvara. Den har i sin tur underavdelningarna arkivering och lagringsmedier.

Red book

specifikationerna för CD med musik (eller annat ljud), utgiven 1980 av Sony och Philips. Standarden är inte all­mänt till­gänglig. – Läs mer i Wikipedia.

[optiska diskar] [ändrad 17 januari 2015]

bitbudgetering

(bit budgeting) – konsten att få plats med ljud, video och andra filer på en CD eller DVD genom att anpassa komprimeringsgraden.

[optiska diskar] [ändrad 1 januari 2015]

retention

– kvarhållande, lagring:

  1. – se data retention och datalagring;
  2. – om bildskärmar: image retention – bild­efter­lysning – den tid det tar innan en bild försvinner helt från bildskärmen efter släckning;
  3. – om ekonomi, organisationer: kundlojalitet, medlemslojalitet, kvarhållande, retention (med svenskt uttal) – behållande av befintliga kunder / medlemmar (jämför med motsatsen bortfall, på engelska churn).

[bildskärmar] [datalagring] [företag och ekonomi] [övervakning] [ändrad 1 mars 2018]

tier 1

  1. – tier 1 network – om internet: den högsta nivån av de sammankopplade nätverk som utgör internet. – Nätverk på nivå 1 kommunicerar direkt med varandra. Det tar inte heller betalt av varandra för trafiken, se avräkningsfri. Varje nätverk på nivå 1 kommunicerar också med ett antal nätverk på nivå 2 (tier 2 network). Ett nätverk på nivå 2 som ska kommunicera med ett annat nätverk, som också är på nivå 2, men som är anslutet till ett annat nätverk på nivå 1, måste skicka meddelandet via nivå 1 för att det ska komma fram. Bara något tiotal nätverk räknas till nivå 1, och det är de stora teleoperatörernas nätverk. Det finns ingen officiell specifikation för vilka nätverk som ska räknas till nivå 1, utan det är en bedömning;
  2. – tier 1 storage – första nivåns datalagring – datalagring för data som efterfrågas ofta. Det är den datalagring som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Första nivåns datalagring görs på hårddiskar eller SSD:er med så korta svarstider som möjligt. Utrustningen blir därför relativt dyr. – Jäm­för med tier 2 storage och tier 3 storage.

[datalagring] [internet] [ändrad 10 december 2014]

tier 2 storage

andra nivåns datalagring – datalagring för data som behövs sällan. Sådana data kan lagras på långsammare och billigare medier än första nivån (se tier 1 storage), kanske till och med på bandminnen. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jäm­för också med tier 3 storage.

[datalagring] [ändrad 10 september 2019]

tier 3 storage

tredje nivåns datalagring – oftast: lagring av data som kanske aldrig mer kommer att efter­frågas, men som ändå måste sparas. Alltså: arkivering. – Tredje nivåns data­lagring kan göras på lång­samma medier, till exempel på band eller DVD, som kanske måste hanteras för hand. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jäm­för med tier 1 storage och tier 2 storage.

[arkivering] [ändrad 29 maj 2019]

massive array of idle disks

stor uppsättning stilla­stående hård­diskar – i data­lagring: ett antal hårddiskar som är stilla­stående större delen av tiden. Ofta flera tusen hårddiskar. Förkortas MAID. – Om informationen på någon av hårddiskarna efterfrågas startas just den hård­disken, och när informationen har överförts stannar hårddisken igen. – MAID‑teknik används för lagring av data som sällan efterfrågas, men som man ändå vill ha relativt snabb tillgång till vid behov (se nearline och WORO). Väntetiden brukar vara några sekunder. – Fördelen med MAID är besparingar i strömförbrukning, inte minst kylning. Dessutom minskar slitaget på hårddiskarna. – Namnet: Anspelar på RAID, redundant array of independent disks.

[lagringsmedier] [ändrad 18 januari 2018]

RAID

redundant array of independent disks, ursprungligen redundant array of inexpensive disks – en teknik för säker data­lagring på flera hårddiskar, hopbyggda till en enhet. – Ett RAID‑system består av två eller flera hårddiskar som (utom i RAID-0) samverkar på ett sådant sätt att inga data går förlorade om en av diskarna kraschar. Förlorade data kan återskapas med ledning av de data som finns på de andra diskarna (se redundans). Ett RAID‑system uppför sig gentemot datorn som om det vore en enda hårddisk. Det ser också fysiskt ut som en enda fri­stående hård­disk. – I RAID ingår också en metod, strimling (striping), för att lagra data på ett sådant sätt att hårddiskarna kan arbeta snabbt. – Det finns många versioner av RAID, från RAID-0 till RAID-7 samt vissa högre nummer. Versionerna med högre nummer är inte nödvändigtvis bättre. RAID‑1 består av två hårddiskar som samtidigt lagrar exakt samma data (se spegling). Versionerna med högre nummer består av tre eller flera hårddiskar, varav en enbart lagrar kontrollsiffror. RAID‑0 lagrar data på flera hårddiskar med strimling, men ger inte möjlighet att rädda förlorade data. Två mer avancerade versioner är RAID-10 och RAID‑53 som är utformade för att ge både datasäkerhet och extra snabb dataåtkomst. – RAID‑tekniken utvecklades 1988 av David Patterson med flera vid Berkeley. – Läs också om RAIN och om MAID, massive array of idle disks.

[datalagring] [förkortningar på R] [ändrad 28 mars 2018]