Kategori: juridiska lagar

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas förtecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. – I lag­­texten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
  • – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). – Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]

Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihetsförordningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databasregeln, och reglerar yttrandefriheten på webbsidor och i andra massmedier på datornätverk. Webbsidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av (den avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihets­grundlagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dessutom reglerar offentlig­­hets­principen. – Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (meddelarfrihet), ålägger massmedier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihetsförordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra massmedier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förutsättningen i båda fallen är att publikationen har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlighetsprincipen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryckfrihetsförordningen finns här (med ändringar från 2018).

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]

BBS-lagen

Lag om ansvar för elektroniska an­slags­­tavlor – en svensk lag om vem som ansvarar för inne­­hållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla upp­sikt över det som pub­li­ce­ras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna personupp­­gifter, bilder på sexuella över­grepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämp­lig på forum som skyddas av ytt­rande­­fri­­hets­­grund­lagen (YGL). – Lagtexten finns här. – Läs också om den amerikanska Section 230.

[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 9 september 2019]

Stop online piracy act

(SOPA) – ett amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogen­heter att bekämpa pirat­kopiering och varu­för­falskningar. – Lag­för­slaget gav ut­rymme för stränga åtgärder mot webb­sidor som på­stods under­lätta eller be­främja pirat­kopiering. Dom­stolar skulle kunna be­sluta om för­bud mot att annonsera eller för­medla be­talningar till sådana webbsidor. Otillåten ut­sändning på inter­net (streaming) av upphovsrättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lagförslaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot SOPA och andra liknande lagar stängde bland annat Wiki­pedia alla sina engelskspråkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum an­ordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz† var drivande i kampanjen mot SOPA. – Hela lagförslaget finns här.

[lagar] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2017]