indirekt underskrift

(remote signing)e‑underskrift som utförs av en tjänst på uppdrag av en person. – Personen autentiserar sig mot tjänsten med e-legitimation. Tjänsten förser sedan det dokument som ska skrivas under med personens e-underskrift. Fördelen med att göra så är att man kan få en e‑underskrift gjord från valfri enhet – dator, surfplatta, telefon – förutsatt att den kan hantera e‑legitimation. Tjänsten har också möjlighet att anpassa e‑underskriften till mottagarens system. – Läs mer i denna broschyr från e‑Sam, särskilt punkt 4.11. – Läs också denna debattartikel från 2022 i Computer Sweden

[identifiering] [juridik] [3 juni 2022]

Konvention 108

Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter – ett fördrag från 1981 om skydd för personuppgifter. Det trädde i kraft först 1985 och har senare kompletterats. Fördraget utarbetades av Europarådet och är öppet för varje land, inom och utom Europarådet, att ansluta sig till. Konvention 108 är troligen det äldsta internationella regelverket för skydd av personuppgifter. – Se Europarådets webbsidor: coe.int/en/….

[personlig integritet] [16 maj 2022]

crypto mugging

  1. – kryptorån – rån där offret tvingas lämna ifrån sig sin mobiltelefon varpå rånaren använder den för att överföra kryptovaluta från offret till sig själv. – Kryptorån har förekommit sedan 2014 eller tidigare, men uttrycket crypto mugging med denna betydelse är känt från 2020‑talet;
  2. – även: höga avgifter för transaktioner med kryptovaluta.

[it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [8 maj 2022]

Chatterjee, Satrajit

forskare inom artificiell intelligens, avskedad från Google i mars 2022 efter att han hade kritiserat en vetenskaplig artikel från Google. – I artikeln ”A graph placement technology for fast chip design” (nature.com…), som publicerades i tidskriften Nature i juni 2021, hävdade forskare från Google att artificiell intelligens kunde göra bättre chippkonstruktioner än människor. Chatterjee, som arbetade på Googles avdelning för AI, Brain (länk), skrev då en annan artikel där han tillbakavisade en del av de påståendena. Google vägrade att låta honom publicera artikeln och avskedade honom. – Läs också om Timnit Gebru och Margaret Mitchell.

[personer] [skandaler] [sparken] [6 maj 2022]

Lagen om digitala tjänster

(Digital services act, DSA) – ett lagförslag om reglering av handel, tjänster och information på internet i hela EU. – Förslaget har beretts sedan 2020 och kommer troligen att träda i kraft 2024. Det kommer då att gälla som lag i alla EU‑länder. Det ersätter då Direktiv om elektronisk handel. – Mest kontroversiellt är regler mot ”olagligt innehåll” och mot desinformation. Å andra sidan ger DSA användarna rätt till insyn i hur de stora internetplattformarna (very large online platforms, VLOP) sköter modereringen av debattinlägg. – Ett viktigt mål är att motverka de stora internetföretagens dominans. – Se EU:s webbsidor: ec.europa.eu/info….

[eu] [lagar] [23 april 2022]

Speedcam Anywhere

en fartkamera i form av en app. – Speedcam Anywhere använder artificiell intelligens för att fastställa fordons hastighet när de filmas med en smart mobil. Appen har utvecklats av ai‑forskare i Storbritannien och Silicon Valley och presenterades i mars 2022. Den läser registreringsskyltar och ger användaren möjlighet att skicka mätningarna vidare till polisen. Appen har mötts av protester i Storbritannien. De som protesterar talar om angiveri och jämför med östtyska Stasi. Utvecklarna bakom Speedcam Anywhere har tagit emot hot. När detta skrivs (april 2022) har Apple inte godkänt appen för iOS, men den finns för Android. – Se speedcamanywhere.com.

[ai] [bilar] [juridik] [11 april 2022]

textmatchning

sökning efter likheter mellan olika textdokument. – Syftet är ofta att upptäcka plagiat eller fusk. Textmatchning görs med datorprogram, ofta genom webbaserade tjänster. En given text – ofta en vetenskaplig artikel eller en uppsats – jämförs med ett stort antal texter från webben. Programmen letar inte enbart efter exakt likalydande text, utan kan utgå från ett ”fingeravtryck” av texten, baserat på vilka ord som är vanliga och andra mönster. – Textmatchning är inget säkert sätt att upptäcka plagiat och fusk. I synnerhet i tekniska och naturvetenskapliga artiklar finns det nämligen många stående uttryck och formuleringar som många skribenter använder utan att det därför är plagiat. Misstänkta fall av plagiat och fusk måste därför alltid granskas av en kompetent mänsklig bedömare. – Tjänster för textmatching är bland andra Ithenticate (ithenticate.com) och Ouriginal (ouriginal.com) (tidigare Urkund). – På engelska: text matching. Man talar också om plagiarism detection. – Se artikel från 2022 i tidskriften Curie. – Läs också om robust hashing.

[källkritik] [språkteknik] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2022]