Google Fonts

en uppsättning typsnitt från Google som får användas fritt och gratis. –  Typsnitten används av miljoner webbplatser. Google Fonts finns på fonts.google.com. – En tysk webbplats dömdes i januari 2022 att betala 100 euro i böter för att ha använt typsnitt från Google Fonts. Anledningen är att varje gång som någon besöker webbplatsen så laddas typsnittet från Google Fonts ner till besökarens webbläsare från Googles servrar. Då skickas också besökarens IP‑adress till Google i USA. Det strider mot EU:s dataskyddsförordning och är alltså straffbart. För att undvika böter skulle webbplatsen antingen ha krävt samtycke från besökaren eller lagrat typsnittet lokalt. – Domen finns här (på tyska): rewis.io/urteile…. – Läs också om Noto. – IDG:s artiklar om Google Fonts: länk.

[rättsfall] [typografi] [ändrad 2 februari 2022]

varumärkeskidnappning

olovlig användning av annans varumärke. – Varumärkeskidnappning (eller varumärkeskapning) kan göras av flera anledningar:

  • – som led i kampanj mot varumärket. Det kan då vara uppenbart att det rör sig om varumärkeskidnappning. – Jämför med defacement;
  • – för att framställa varumärket i dålig dager genom att publicera kontroversiella eller lögnaktiga påståenden under varumärket;
  • – för att dra webbtrafik eller kunder från varumärket;
  • – för att genomföra attacker mot it-system.

– På engelska: brandjacking. Den engelska termen brandjacking har använts sedan 2007, kanske längre än så, men företeelsen är äldre: innan varumärkskidnappning huvudsakligen förekom på internet gjordes det med annonser i tidningar och i andra trycksaker.

[upphovsrätt] [16 januari 2022]

skuggbibliotek

webbplats som tillhandahåller olovligt kopierade forskningsartiklar eller annan svåråtkomlig information. – Skuggbibliotek återpublicerar sådant som annars är dolt bakom betalväggar eller andra skydd. Ordet används i synnerhet om sajter som kopierar forskningsartiklar och publicerar dem gratis. Detta sker därför att de traditionella vetenskapliga tidskrifterna anses ta orimligt mycket betalt för åtkomst till artiklarna. Förr fanns artiklarna i tryckta tidskrifter som fanns att läsa på bibliotek, nu finns de bakom betalväggar. – Se till exempel LibGen och Sci‑Hub samt Open access 2020. – Skuggbibliotek kan också publicera olovliga kopior av annat material. – På engelska: shadow library. – Se också piratbibliotek.

[forskning] [gratis] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 17 januari 2022]

robodebt

datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.

[mjukvarurobotar] [politik] [skandaler] [ändrad 14 mars 2022]

rentahitman.com

en webbplats som inte hyr ut yrkesmördare, även om en del tror det. – Domänen rentahitman.com registrerades 2005 av den amerikanska studenten Bob Innes. Han ville erbjuda andra webbplatser hjälp med att få fler hits (träffar). Efter några år upptäckte han att några besökare tolkade hitman som yrkesmördare, och faktiskt beställde mord. Detta händer fortfarande, trots att Bob Innes har späckat webbsidan med varningar. Efter ett par kontrollfrågor brukar Bob Innes rapportera förfrågningarna till polisen. – Se rentahitman.com.

[juridik] [kuriosa] [21 december 2021]

pyramidspel

ett slags bedrägeri som går ut på att betalande deltagare ska rekrytera nya betalande deltagare. – I ett pyramidspel kommer alla, eller huvuddelen av pengarna från deltagarna. Pyramidspelet producerar inga, eller nästan inga, varor eller tjänster som kan säljas. De som sätter igång pyramidspelet rekryterar nya deltagare och får pengarna som de betalar in. De nya deltagarna värvar i sin tur ytterligare deltagare, och deras pengar går uppåt i pyramiden. Men så småningom blir det omöjligt att rekrytera nya deltagare. Då kommer det inte in mer pengar, och pyramiden rasar ihop. De som gick med först kan tjäna pengar, men inte de som gick med sist. För mer insiktsfulla deltagare är detta uppenbart – de förstår att det gäller att komma med på ett tidigt stadium och kan se det hela som ett slags lotteri. Pyramidspel kan ses som en form av kedjebrev. – Pyramidspel är förbjudna i svensk lag – se Lotteriinspektionens webbsidor. – På engelska: pyramid scheme. – Jämför med ponzibedrägeri och pyramidförsäljning.

[bluff och båg] [juridik] [21 oktober 2021]