– en app för poängsättning av människor. – Användare av Peeple kan sätta betyg, 1—5, på i princip vem som helst, och skriva omdömen om personen. Det krävs bara att de anger personens mobilnummer. Kritikern måste använda sitt riktiga namn. Den berörda kan begära rättelser och kommentera. – Positiva omdömen publiceras direkt, negativa omdömen skickas till den berörda personen för eventuella kommentarer och publiceras efter 48 timmar. Om den berörda personen inte har konto på Peeple publiceras bara positiva omdömen. – Peeple grundades av Nicole McCullough ochJulia Cordray, och körde igång i slutet av 2015. Redan innan dess fick den hård kritik, vilket ledde till förändringar som, jämfört med det ursprungliga upplägget, tar större hänsyn till de berörda – vilket, enligt några kritiker, har gjort appen meningslös. Andra trodde att det hela var en bluff, avsedd att ge publicitet – se artikel i Snopes(länk). – Peeples webbsidor på forthepeeple.com försvann i början av oktober 2015, liksom dess konton på sociala medier, men återkom senare;
– en digital kamera för titthål i dörrar (peephole). – Se peeple.io.
ett webbaserat program som tar fram tekniska uppgifter om bilder som publiceras på internet. Det gäller uppgifter i standardformatet Exif. (Programmet hette tidigare Jeffrey’s Exif viewer.) Exif innehåller bland annat information om när en bild togs och, om kameran klarar det, även om var bilden togs. Det är därför ett av flera verktyg för källkritik på nätet. Programmet, som har utvecklats av Jeffrey Friedl(regex.info), finns som tillägg till Google Chrome. – Det finns flera liknande program. Sådana program kallas också för Exif readers. – Se exif.regex.info (nere i april 2023).
en webbtjänst som gör att man kan hitta förekomster av en video på YouTube. – Youtube DataViewer har utvecklats av Amnesty International som ett verktyg för källkritik. Det förekommer nämligen att ett videoklipp från YouTube påstås visa en aktuell eller påhittad händelse när det i själva verket är en gammal video som visar en helt annan händelse. Med Youtube DataViewer kan man hitta andra förekomster av samma video. Då kan man lätt dra slutsatser om sambandet mellan videoklippet och den händelse som det påstås visa. – Youtube DataViewer, som är ett exempel på omvänd bildsökning, finns på citizenevidence.amnestyusa.org. – Läs också om Fotoforensics och MediFor.
sökning efter bilder som liknar en viss bild, eller efter förekomster av samma bild. Görs med sökmotor. – Omvänd bildsökning kan användas i källkritik och för att spåra brott mot upphovsrätten. Det kallas för omvänd bildsökning därför att vid vanlig bildsökning med sökmotor söker man efter bilder med hjälp av skrivna ord. Här utgår man från en bild och söker efter liknande eller likadana bilder. – På engelska: reverse image search. – Se också YouTube dataviewer.
CHI paper title generator – ett datorprogram som sätter ihop skenbart vetenskapliga titlar för forskningsartiklar. – I själva verket är titlarna bara slumpmässigt kombinerade ord och uttryck från andra artiklar. CHI utvecklades 2016 av Richmond Y Wong(länk), se richmondywong.com/chigenerator. – Läs också om SCIgen, som sätter ihop hela artiklar på liknande sätt.
något på internet som får stor spridning på kort tid. Det får alltså många klick. – Ett klickmonster kan vara en text, ett foto, en video eller något annat. Ordet behöver inte ha negativ laddning. Läs också om mem. – Klickmonster.se var en svensk webbsajt med inriktning på reklam och medier.
Sajtkoll.se – en kortlivad sajt för information om andra sajters trovärdighet. – Sajtkoll skulle ge svar på om en viss sajt var seriös, extremistisk, hatisk eller satirisk. Sajten öppnades den 23 februari 2015, men verksamheten avslutades av redaktören Kolbjörn Guwallius den 26 februari samma år. Det motiverades med att han hade utsatts för en hatkampanj där någon också hade börjat kartlägga hans familj. Ett avskedsmeddelande finns på sajtkoll.se (bevarat på Wayback Machine, se denna länk). – Läs också om Viralgranskaren†.
en nerlagd sajt som granskade påståenden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgranskaren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webbsidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranskaren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av journalisterna som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Storstockholms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandringssägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
en påstådd plan för omorganisation av IBM med bland annat uppsägning av en fjärdedel av personalen (110 000 personer). Planen blev känd i slutet av januari 2015 i en artikel i den amerikanska affärstidningen Forbes(länk), skriven av Robert X Cringely(Mark Stephens). IBM tillbakavisade omedelbart påståendena (länk, en bit ner – arkiverad). Strax därefter tog Cringely tillbaka det mesta (länk). (Project Chrome har inget att göra med Googles webbläsare Chrome.)
påstått arbetsnamn på en mycket tunn version av ApplesMacBook Air. – Ryktet tycks ha gått tillbaka på den nya, mycket tunna MacBook som visades upp i mars 2015. Precis som ryktet sa hade den bara två uttag: ett för hörlurar och ett för USB‑C, som används både för anslutning av tillbehör och för strömförsörjning. – Förhandsuppgifterna läckte ut i januari 2015.
en webbtjänst som gör att man kan hitta förekomster av en video på